Juholt (till vänster) är, sina coola ögonbryn till trots, självfallet ingen som kommer att vända matchen för sossarna. Om man tror att en välnärd mustaschprydd gubbe i 50-årsåldern kommer att kunna pånyttföda den döende organisationen så tror man helt fel. Det enda som talar för honom och hans parti rent generellt är väl att det finns många ute i landet som djupt hatar alliansen, och de blir nog fler under denna mandatperiod tror jag. På kort sikt kan ögonbrynsmannen alltså kanske vinna tillbaka en del del väljare. På lång sikt så är diagnosen dock lika enkel som pessimistisk. Det räcker inte med att byta fejs på affischerna. Problemet var egentligen aldrig Mona. Det var politiken. Man måste ändra politik, eller åtminstone få det att se ut som man gör det - à la "nya" Moderaterna.
Jag ska inte dödförklara Juholt på förhand. Visserligen så har han lyckats sitta i riksdagen i typ 16 år utan att göra minsta väsen av sig, men det kan ju lika gärna bero på att de inom partiet dominerande stockholms-sossarna såg honom som något slags hot och såg till att hålla honom borta från makten. Vi får se helt enkelt.
