Visar inlägg med etikett moderaterna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett moderaterna. Visa alla inlägg

10 februari 2011

Moderaterna kvar på idiot-tronen

Krister "Dressman" Hammarbergh
För den som följer den här bloggen är det ingen nyhet att jag ogillar Sverigedemokraterna. Men jag har kommit fram till att jag när en betydligt större avsmak för Moderaterna. Maken till slingrande som det där partiets representanter sysslar med, har jag sällan skådat. Det är bara lögn efter lögn. Man svarar aldrig någonsin på frågor. Antingen vägrar man bara eller så går man på billiga personangrepp eller svepande argument utan något innehåll alls. Idag blev detta jävligt tydligt..gentemot Sverigedemokraterna av alla kandidater. Låt mig förklara.

Som många känner till, men kanske inte alla, så kommer Sverige i enlighet med order från EU att införa det sk datalagringsdirektivet. Det innebär i grova drag att staten kommer att lagra all vår "trafik" i form av e-post, sms, telefonsamtal etc. Självklart så anser jag att det inte är ok att övervaka medborgare som inte är misstänkta för något. Det finns så många otrevliga baksidor med hela tanken att man knappt vet var man ska börja. Men strunt samma, on with the story.

Sverigedemokraterna stöder datalagringsdirektivet. Men de har vissa "reservationer". Som t.ex att datan måste lagras i Sverige. Detta är måhända trams, men låt oss se vad som händer när den moderate riksdagsmannen Krister Hammarbergh kommenterar saken.
"..vi tolkar det som ett utspel för att försöka få bort uppmärksamheten på hur en del av deras ledamöter har betett sig. Det vore att föra samtal med ett parti som använder sig av utpressning."
Men Krister, är det inte du som försöker vända uppmärksamheten mot något som inte är relevant nu? Är alla motioner som inte överrensstämmer med er politik utpressning?

Vidare, angående att Sverige kommer att bötfällas i EU-domstolen för att inte ha infört direktivet i tid.
"Det kommer att kosta skattebetalarna minst 100 miljoner kronor. Då får väljarna ytterligare en prislapp på vad det kostar att ha valt in Sverigedemokraterna"
Ska vi skuldbelägga väljarna nu Krister? Och är SD verkligen det enda parti som hindrar införandet av ert älskade datalagringsdirektiv? De är ju till och med för direktivet? Vad sade du förresten om utpressning tidigare? Betyder uttrycket "hal is" något för dig?

Slutligen kommer Krister med denna heroiska krigsförklaring mot de onda krafterna.
"Landet blir inte lättare att styra om vi faller till föga. Vi tänker inte medverka till att låta Sverigedemokraterna förvandla Sverige till en bananrepublik."
Hur tänker han här? Att Moderaterna tycker det är problematiskt med demokrati vet jag. En röst per tusenlapp på bankkontot vore mer deras melodi. Men vad menar han med bananrepublik? Menar han ett land med en korrupt regering där en stor del av befolkningen har dålig levnadsstandard, så är vi ju snart där? Vi ska bara se till att montera ned trygghetssystemen lite mer och betala företagen lite mer för att anställa folk. Det känns som om de Reinfeldtska horderna har mer skuld i det där än Sverigedemokraterna. I alla läger finnas idioter, men vissa är farligare än andra..


21 januari 2011

Slakten av det allmänna

Vår fina omtänksamma regering har budgeterat för att sälja ut statligt ägande i verksamheter värda 100 miljarder denna mandatperiod. Bland annat Nordea. Finansmarknadsminister (Slaktmästare) Peter Norman anser att det kan bli "farligt" för Sverige om försäljningarna ställs in, vilket kan bli aktuellt eftersom regeringen inte har egen majoritet. Man ska när det kommer till allianspolitiker hålla i åtanke att orden man använder inte nödvändigtvis refererar till deras direkta betydelse. Det är faktiskt sällan det är på det viset. När Norman säger "Sverige", menar han självfallet inte medborgarna. Han syftar på privata intressen och företag. Med "farligt" menar han att planerna på att skänka eller slumpa bort gemensamma tillgångar till en grupp som kommer att tjäna grova pengar på det, kan omkullkastas. Det vore farligt. De har ju räknat med de här pengarna. Hur skulle det se ut om det inte blir så? Hur ska börsen reagera? Blir det någon aktieutdelning? Jo, klart det blir det. Men det är inte poängen.

"Alltså, ni har ju missat hela poängen...Gemensamt ägande? Hur ska man tjäna något på det?"


Jag har faktiskt länge undrat om det finns något exempel på verksamhet som blivit billigare och bättre av att privatiseras? För enligt min erfarenhet så har det som privatiserats både blivit dyrare och sämre. Dyrare på grund av att en privat aktör självfallet har som huvudmål att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det ligger i sakens natur. Ett företags mål är att tjäna pengar. Alltså strävar man efter att ta ut det högsta pris som användarna möjligtvis kan betala. Verksamheten är ju inget mål i sig. Målet - det är vinsten. Sämre eftersom kvaliteten inte heller är det centrala. Det centrala är, återigen - vinsten. Verksamheten är ett bara ett verktyg. Att bedriva en kvalitativ verksamhet kostar. Således så sparar företag in på det också så fort det är möjligt.

Alltså - lägsta möjliga kvalitet som användarna är beredda att acceptera (om de ens har ett val), för högsta möjliga pris de är beredda att betala (återigen, om det ens finns ett alternativ). Är inte detta en fullt logisk princip för maximal vinst? Så skulle jag resonera om jag drev företag. Minska mina kostnader så mycket som möjligt och ta ut maximal ersättning för min tjänst. Hur tror ni det yttrar sig inom en verksamhet som till exempel vården?

All that matters.
Ok, ifall en statligt verksamhet är riktigt misskött så är det möjligt - till och med troligt, att den till en början blir både bättre och billigare i privat regi. Men det stannar inte där. Som företag så kommer man inte stanna tills ovanstående parametrar har dragits till sin yttersta gräns. Ett företag existerar inte bara för att tjäna pengar. Ett företag existerar för att tjäna mer pengar - hela tiden. Framgången mäts inte främst i hur stor vinst som görs, den mäts i hur mycket vinsten ökar. Om ett företag minskar sin vinst ett kvartal så heter det att det går dåligt. Att vinst fortfarande görs är inte intressant. Det intressanta är att vinsten inte ökar. Jag har själv haft tillräcklig erfarenhet inom näringslivet för att veta att detta är en absolut sanning.

Den allsmäktiga "konkurrensen" ska ju råda bot på detta, men om man inom en bransch är medveten om var smärtgränsen för pris respektive kvalitet går, varför konkurrera? Det är ju dåligt för alla. Det enda konkurrensmedlet man har är ju i princip att erbjuda konsumenterna någonting bättre eller billigare - vilket enligt tidigare nämnda princip går ut över den egna vinsten. Om något (oftast mindre) företag, mot förmodan, försöker konkurrera på riktigt, så köper man antingen upp dem helt eller delvis och eliminerar konkurrensen. Därför, mina vänner, är privat ägande inget vi ska befatta oss med i verksamheter som berör oss alla. Jag bryr mig inte ett skvatt ifall Coke och Pepsi gör sitt bästa för att sälja sämre och dyrare läsk till mig. Jag behöver inte Cola. Däremot behöver vi till exempel vård, och jag vill inte sitta på plåsterhuset med vetskapen att min omvårdnad är noggrant kalkylerad utifrån ett vinstperspektiv istället för ett vårdperspektiv. Aldrig.



12 januari 2011

Kartan ritas om

Sven-Erik Österberg verkar segla upp som huvudfavorit för att ta över partiledarskapet i Socialdemokraterna. Jag har egentligen inte så mycket att säga om just honom. Han är säkert en trevlig karl, även om han inte skulle kunna charma sig ur en blöt papperspåse. Det jag däremot börjar ana är att vi är på väg mot en väldigt stor omritning av den politiska kartan i Sverige.

Oavsett om det blir Österberg eller någon annan (vi ser ju ändå vilka slags typer man graviterar mot), så är det för mig klart att denne någon inte kommer att vända trenden uppåt för sossarna. Kanske är det så man tänker? Ta in en pålitlig tråkig ärkesosse för att först stoppa raset, och sedan efter nästa val leta efter personen som kan ta dem över 40%-strecket igen? Eller så är de tiderna för alltid förbi för sossarna. Mycket talar för det. De flesta hästsossarna har väl över lag ena foten i graven, och för övriga börjar Socialdemokraterna mer och mer bli totalt ointressant som parti.

Miljöpartiet kommer att växa och bli större. Riktigt stort. Det spelar ingen roll att man inte har någon förståelse alls för verkligheten och bara klarar av att prata i framtidstermer. Folk gillar sånt. Många tror dessutom att Mp är något slags vänsteralternativ. Föga kan vara längre från sanningen. Miljöpartiet är populister rätt och slätt, och kommer att regera med det block som tillåter dem att - regera. Om det inte hade varit för det rödgröna samarbetet så hade man ingått i alliansregeringen 2010, utan tvekan. Man hade kommit med lite skitsnack om att "hindra SD-inflytande" och att "påverka med sin politik", och så hade saken varit klar. Oturligt nog för Miljöpartiet så kunde man inte göra så nu, och bara det faktum att man ändå var där och nosade trots att stora delar av väljarkåren hade sett det som ett enormt svek, säger ju allt. Men får man bara till ett bra ledarskifte inför nästa val så finns möjligheten att hålla siffrorna från senaste valet intakta. Kanske går man till och med om sossarna.

Vänsterpartiet är till skillnad från Mp inte på väg uppåt, utan nedåt. Kanske åker man ur riksdagen redan nästa val. Det är för mig helt sanslöst att ett parti vars värderingar i princip borde vara rena antitesen mot den politik som nu förs i landet, inte kan förmedla dem. Det är så mystiskt att jag knappt kan släppa tanken. Vänsterpartiet borde utan tvekan ligga kring 10%, bara genom att vara det tydligaste motalternativet. Visst hopp finns för partiets återhämtning, men att man i senaste valet misslyckades så kapitalt med den enkla uppgiften att bara presentera sin politik, bådar inte gott.

Även borgerligheten kommer att behöva ritas om. Kristdemokraterna är ett parti som sedan länge har nött ut det lilla existensberättigande de en gång hade. Vilket i stort sett var att agera stödparti åt andra. Göran Hägglund var liksom überstolt över en reform som bara påverkade 2% av befolkningen. Dessutom rimmar deras självuppfattning och påstådda "humanism" illa med Moderaternas skattesänkningsperversioner

Även Centerpartiet är stendött. Man gjorde ett sista tappert försök till uppmärksamhetssökande genom att utnämna en av de mest irriterande individerna i landet till partiledare. Mauds ljuva stämma, studsande mellan väggarna i riksdagshuset som vore den skarp ammunition, fungerade inte heller. Deras målgrupp verkar vara någon form av urbana bönder, och det kommer man inte långt på. Det enda som kan rädda dessa partier är kraftig stödröstning, vilket förvisso inte är okänd mark för Moderaterna. För de, och folkpartiet, blir de enda som står kvar. Just Folkpartiet klarar sig nog ett tag till på att mellan valen försöka få över väljare från de mer mjukryggade elementen bland moderaterna, och ibland komma med sina brukliga "såganden" om det som för tillfället skapar opinion. Men i slutändan så ÄR Alliansen Moderaterna. Så har det varit från början, och så kommer det att förbli.

Sverigedemokraterna då, slutligen. De blir kvar. De blir större. Hur mycket större vet jag inte, men rimligtvis stabiliserar de sig kring 10%. Bara genom att vara (eller åtminstone framställa sig som) anti-etablissemanget.

Den framtida politiska kartan vad gäller faktiskt inflytande, stavas alltså Moderaterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Där Mp och det parti som för tillfället erbjuder dem mest godis bildar regering.  


4 januari 2011

Sverigemoderaterna

Alla såg väl när Reinfeldt spelade indignerad och besviken då Sverigedemokraterna röstade med de rödgröna när det gällde besparingar i regeringens budget? Det var tydligen ett otroligt svek mot deras fina blockuppgörelse om att aldrig, aldrig, aldrig samarbeta med Sverigedemokraterna. PR-byrån Moderaterna försitter ju inte en sådan chans att stämpla oppositionen som svikare. Följer man svensk politik lite närmare föreligger ju självklart ingen tvekan om att verkligheten är precis tvärt emot vad moderaterna säger. Sverigedemokraterna är, och har i många år varit ett borgerligt stödparti.

Nu har riksdagens utredningstjänst (RUT) gjort en sammanställning av alla de omröstningar där Sverigedemokraterna haft en så kallad vågmästarroll. Det handlar om 133 huvudvoteringar, varav 48 var av typen att SD's röster fällde avgörandet. I nio av tio fall (44 av 48) röstade man alltså med regeringen. På ren svenska, SD såg i nio av tio fall till att regeringens politik drevs igenom. Vem samarbetar egentligen med vem? Moderaternas gruppledare Anna Kinberg Batra gör ett sedvanligt moderatiskt PR-uttalande som, i vanlig ordning, inte håller för ens en rudimentärt utvecklad logisk analys. "Alliansen är det största blocket och det är bara när de fyra oppositionspartierna gemensamt röstar mot regeringen som förslagen faller." Men du Anna? Hur ska du ha det? Är det inte konstigt att ett av de partier du kallar "opposition" röstar med er i 91% av fallen? Vid 44 tillfällen var de avgörande i att förslagen gick igenom. Är det ens möjligt att sova på nätterna när man använder ett sådant språkbruk? Jag kan förstå ifall moderaterna är sura på Jimmie &vCo för att de inte röstar igenom allt, men man måste kanske göra någon avstickare ibland för att demonstrera hur "oppositionella" man är.

Inte för att jag förväntar mig någon slags briljant argumentation från det borgerliga lägret, men sådana här bottennapp är lite under förväntan. Min förhoppning är att folk i och med incidenter som den här, sakta men säkert ska se den avgrundsdjupa skillnaden mellan regeringens marknadsföringssnack och verkligheten. Det kommer för fan inte ett sant ord över deras läppar, någonsin.


28 december 2010

Skamlös RUT-propaganda

Vissa inslag i medielandskapet ger upphov till en intensiv vilja att kasta upp frukosten. Idag är det ledarsidan i SvD som rubbar mitt invärtes ekvilibrium. Den är nämligen ett klassiskt exempel på hur man kan påstå saker som är ren lögn, utan att darra på pennan. "Doublespeak", på Orwellianska, där alla begrepp förlorar sin ursprungliga mening. Sanningsministeriet sysslar med lögner, Kärleksministeriet med krig osv. Enligt SvD anno 2010 så innebär detta att "Rot & rut gör att vi får råd med varandra igen". Den här slutsatsen grundar man på att 300.000 har använt RUT-avdraget under året. Det framgår förstås inte hur man räknat, vilket kunde vara intressant i sammanhanget. Men skit samma.

Min reflektion blir snarare än ledarsidans ohämmade vurmande för pigavdragen, att konstatera att resten av befolkningen alltså inte har råd med varandra. Men de ska ändå vara med och betala subventionen, för de som har råd. Massor av artiklar, till exempel denna i Arbetaren, har påvisat att en vanlig medborgare tjänar på att ta en dag ledigt från jobbet för att städa upp sin egen skit, snarare än att leja tjänstefolk. Såvida arbetsköparen inte tjänar 35000 i månaden eller liknande. Men det är ju vad Moderaterna tror att en medelinkomsttagare tjänar i det "nya" Sverige. Det här avdraget går alltså med mycket få undantag rakt ner i höginkomsttagarnas fickor, för inte fan går väl jag som vanlig människa omkring och anställer butlers och poolskötare? Ledare som SvDs är bara ett sätt för regeringen att genom (i detta fall) sykofanter och nyttiga idioter inom media, skapa en bild av generell allmännytta kring ett skatteavdrag som bevisligen gynnar mycket få. Men det hör ju ihop med Moderaternas klassiska egennyttighetsprincip där man tar beslut som gynnar en själv, samtidigt som man ger sken av att det är bra för alla. Ibland förefaller det nästan som om de själva tror på det. Förmågan att veta att man ljuger, men samtidigt tro att man talar sanning, är verkligen ett gångbart redskap inom dagens politik. De bästa lögnarna är ju de som tror på vad de själva säger.


22 december 2010

Bildts krokodiltårar

Folkets uppfattning om Carl Bildt är för mig något av en gåta. Från att under sin egen tid som statsminister ha varit ganska impopulär, på grund av sitt arroganta och elitistiska sätt, så har han i sin roll som utrikesminister blivit närmast folkkär. Trots att han är mer högtravande och snorkig än någonsin. Ett exempel på detta är hans martyrande i media kring det här med besparingarna på regeringskansliet. Snälla Calle, det handlar om 300 miljoner, totalt. 135 för ditt departement. Din Allians sänker skatter med miljarder. Om det nu är så "ansvarslöst", "smärtsamt" och "idiotiskt" med besparingar, så har nog regeringen gott om utrymme att omfördela lite. Bildt är så pass skolgårdsgrinig och egennyttig att det inte skulle förvåna mig om han medvetet lägger ned vissa större ambassader bara för att visa hur hemskt besparingsbeslutet var. Som Bryssel, Hanoi och Buenos Aires. Varför inte Kirgizistan, eller Zimbabwe? Antagligen för att ingen skulle sympatisera med hans snyfthistorier då.  

För övrigt kan man fråga sig vad ett litet land som Sverige med knappt 10 miljoner invånare har för nytta av att ha ambassader och konsulat i hela jävla världen? Det kanske rent utav kostar mer än det smakar? Det kanske är ett symptom på vår överdrivet uppblåsta självuppfattning? Jag vet att högdjuren inom politiken gillar ambassader och utlandsbeskickningar, i och med att det är en bra karriärsplan när man tröttnat på Sverige, men någon måtta får det väl vara.

Här är en lista på ambassader och konsulat per stad i världen, tycker det känns lite överdrivet: http://www.regeringen.se/sb/d/5615


9 december 2010

Trappan sopas uppifrån!

I dessa tider av nedskärningar och besparingar inom statlig verksamhet så skulle man ju kunna vänta sig att regeringen i lite ödmjuk stil sparade en del på sina egna utgifter. Som de besparingar i regeringskansliets budget som idag röstades igenom i riksdagen. Men det sticker tydligen oerhört i ögonen på Fredrik Reinfeldt. Då Sverigedemokraterna röstade med oppositionen om minskade anslag, hade den mannen mage att säga följande: "Man kan ju undra var de är, alla de som sade att de aldrig, aldrig under några som helst omständigheter skulle möjliggöra för Sverigedemokraterna att få politiskt inflytande". Vad fan menar karln? Att Sverigedemokraterna inte hade politiskt inflytande men fick det nu helt plötsligt? Att oppositionen ska stödja hans sida istället för sitt egna förslag bara för att Sverigedemokraterna råkar hålla med det senare? Har Reinfeldt tappat vettet? Ska riksdagsledamöterna inför framtida frågor först informera sig om vad Sverigedemokraterna tycker, så man kan rösta tvärt om oavsett vad saken gäller?

Det handlar inte alls om Sverigedemokraterna. Det handlar om att Reinfeldt (som god Moderat) inte är moraliskt kapabel att förstå det uppenbart skeva i att banta offentlig verksamhet, och samtidigt motsätta sig inskränkningar i hans egna kanslis spenderande. Demokratins representanter ska enligt mig föregå med gott exempel, och inte vara så här uppenbart egennyttiga. Trappan sopas uppifrån Reinfeldt!


17 november 2010

Littorin FTW

Vi garvar åt dig, inte med dig
Tidigare arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin figurerar idag återigen på nyhetsplats av två skäl. Dels så ska han "forska" vid Stanford, vilket tvingade undertecknad till några spontana skrattsalvor vid läsandet. Men det mest intressanta är att han bestämt sig för att ta bort sin mastersexamen från bluffuniversitetet Fairfax U från sitt CV. Kanske för att Stanford, som är en seriös institution, inte anser det särskilt respektabelt med bluffutbildningar? Något måste ju ligga bakom, för jag kommer ihåg att Littorin själv sade "Jag har baske mig jobbat för den här, så den kommer att ligga kvar." Nu heter det plötsligt "Jag vill inte att debatten ska handla om något som hände för tio år sedan.." Nä då SvOtto, du vill säkert inte att debatten ska handla om allt äckligt du var delaktig som arbetsmarknadsminister heller. Som att i princip resursstrypa arbetsmiljöverket, facka a-kassan etc. För att inte tala om din lilla sexköpsaffär. Den är inte så kul att prata om heller kanske.. Vem vet, han kanske ska lägga in sig på Rehab därborta i staterna? Precis som Thomas Bodström. Spekulation, javisst. Men ingen har ännu lyckats förklara för mig vad fan Bodström egentligen gör därborta. Så jag återupprepar. Rehab.


30 oktober 2010

Egennyttigt mörkblå

Det som mediedrevet verkar ha kommit fram till är att Sofia Arkelsten har varit naiv och inte sett det tveksamma i sina förehavanden. Att Sofia skulle vara någon slags symbol för den naivitet som vi i Sverige har kring mutor och korruption, trots alla JAS-affärer och Bofors-härvor.

Jag tror sanningen är långt därifrån. Det handlar snarare om en grundläggande livsåskådning där det inte bara är försvarsbart att agera egennyttigt så fort tillfälle bjuds, utan en självklarhet att göra så. Man ser helt enkelt inget problem med saken. Det är liksom självklart att man är egoist och att man i egenskap av att ha pengar, inflytande eller status ska utnyttja det. Moderaternas väljarbas kanske har diversifierats, men deras representanter håller stilen.

För övrigt så kan man ju faktiskt bredda debatten en hel del genom att lyfta blicken en smula från enskilda martyrer som Sofia. Vägrar inte Moderaterna fortfarande att redovisa var man får sina privata partibidrag ifrån? Är inte det ett lika stort problem? Är det förkastligt ifall Shell bjuder en Moderat på resa, men ok ifall Shell sponsrar hela partiet? Det kostar att driva valkampanj, och det är väl knappast kontroversiellt att påstå att privata partibidrag påverkar valutgången? Skit i Arkelsten, där har vi en förtroendekris om något.

29 oktober 2010

Bjud Bildt!

Gratis är godast
Utrikesminister Carl Bildt (M) hyllar bjudresor. Han ser så att säga inte några problem med att riksdagsledamöter låter sig bjudas på resor, så länge de är relevanta för deras uppdrag. Jag tror inte Bildt har samma uppfattning som mig om vad "uppdraget" egentligen går ut på. Jag menar att uppdraget är att se till väljarnas intressen, inte att låta sig påverkas av lobbyister. Jag tror alltså inte att det är så jättevanligt att politiker kritiserar lobbyn på vars bekostnad man precis smörjt sitt krås, oavsett omständigheter. Snarare tvärtom. Bildts uppfattning av uppdraget är ju givet (som Moderat) - att hålla sig bundis med näringslivet, där han själv och hans gelikar skär guld med täljkniv.

Riksdagens talman Per Westerberg (M) varnar nu andra riksdagsledamöter, på facebook. Inte för att låta sig otillbörligen påverkas av lobbyister, utan för att de kan komma att bli granskade på samma sätt som Arkelsten. Skynda er nu att gräva ner liken kamrater!

27 oktober 2010

M hjärta Shell

Sin vana trogen så står Fredrik "tvålen" Reinfeldt för en sedvanlig rekryteringsmiss i Sofia Arkelsten, som nu befinner sig i blåsväder efter en "studieresa" betalad av oljejätten Shell. Man kan ju undra om förklaringen ligger i att det knappt finns några Moderater som inte ser det tveksamma i att frottera sig med storkapitalismens lobbyister. Fast man måste ju också tillstå att ribban lagts så pass högt med tidigare skandaler (inte minst Bildts påstådda folkrättsbrott) att sådana här fadäser i det närmaste framstår som hederligt beteende. I ljuset av det så förstår jag att få lyfter på ögonbrynen när politiker "smörjs" på det här viset av oljebolag.



25 oktober 2010

Riksdagslöner

Gustav Fridolin är en skärpt kille vars frispråkighet förtjänar bättre än det mjukryggade veganpartiet MP. Hans senaste (om än småpopulistiska) utspel, är faktiskt beundransvärt. Han vill alltså sänka lönerna i riksdagen. Även om, som han själv säger, det knappast kommer att leda till annat än debatt. Gustav pratar om en sänkning på 10.000, jag skulle kunna tänka mig 30.000, vilket skulle betyda en lön för riksdagsmän på 26.000. Tillsammans med fri bostad och diverse annat lyxlir de bjuds på av riket, så borde det räcka fint. Om man inte är beredd att ta jobbet under de förutsättningarna så kanske det bör höjas vissa varningsflaggor kring drivkraften hos vederbörande. Jag är tyvärr så pass gammaldags att jag anser att personligt ekonomiskt berikande inte bör vara någon motivering för att syssla med politik.

Efter en kvick sondering så har det uppdagats för mig att det faktiskt finns en hel del folk i landet som anser att riksdagsmännen bör tjäna massor av slantar. Argument som ingen fritid, alltid vara påpassade av media etc har skådats. Alltid påpassade? Kan ni ens nämna några riksdagsledamöter vid namn förutom de mest framträdande 20, högst? Ingen fritid? Ja tydligen tillräckligt med fritid för att en stor del ledamöter inte ens ska dyka upp på voteringar i riksdagen. Get real. Att vara politiker är inte, och har aldrig varit, något betungande. Såvida man inte är det på vänsterkanten förstås, då man blir åsiktsregistrerad utav bara helvete.

Här har vi ett praktexempel på någon som kommer att kvittera ut mer stålar än tillbörligt. Vill dock påpeka att det säkerligen finns många riksdagsledamöter som är minst lika oförtjänta av pengarna som Anton.

22 oktober 2010

Sverigemoderaterna

HÄR står det om Moderaternas yttrande på ett förslag om flyktingar. Det står att det är "snarlikt" ett förslag som tidigare skrivits av Sverigedemokraterna. Rent plagiat skulle jag säga. Hade man lämnat in det som ett skolarbete skulle man blivit kallad till rektor..

Jag tror på moderaten med det tuffa namnet Jimmy Baker när han säger att det hela är en slump. Däremot är det ju ingen slump att man faktiskt tycker likadant som Sverigedemokraterna. "..om vi hade vetat att Sverigedemokraterna också hade skrivit så här så hade vi formulerat oss på ett annat sätt", säger han. Precis. Inte tyckt på ett annat sätt. Men skrivit med egna ord, "individ" istället för "människa" och lite sånt. Kolla in JB's hemsida också, han är sjukt vidrig. Mer som en Jimmie än en Jimmy.

”Vi vill inte ta i Sverigedemokraterna med tång”, sa statsminister Fredrik Reinfeldt under valrörelsen. Den killen kallades "tvålen" av sina gamla ungmoderatpolare. Säger väl det mesta om honom.



14 oktober 2010

Abele FTW

Läste nyss att pionjären för fenomenet "skapa-pretentiös-facebookgrupp-och-bli-kändis", Anton Abele, har fått en riksdagsplats. Schysst. Finns väl inget bättre än att låta snorungar utan verklighetsförankring bolla med rikets politik. Nu får han ju också 50 lök extra i månaden att festa upp med sina kompisar. Stabilt. Det är viktigt för barn att ha ekonomisk trygghet. Om ni inte känner till det humoristiska mästerverket Anton Abele så är det bara att Youtuba lite, definitely worth it! Hoppas nu att Anton får jättemycket uppmärksamhet och skämmer ut Moderaterna totalt. Om han inte lyckas i politiken så kan han ju i alla fall hyra ut hakan som strykbräda.