Iran är inte Egypten

Konstaterar att det drar ihop sig till protester i Iran. Men kan det bli något liknande det man sett i Egypten eller inte? Apropå Egypten så ska man dessutom komma ihåg att läget fortfarande är osäkert. Att armén gripit makten är knappast någon garanti för progressivitet. Där så återstår det mycket arbete.

Men vad skiljer Egypten från Iran? För det första så befinner sig Mubarak och till exempel Ahmadinejad på var sin sida av pro/anti-västskalan. Bara en sådan sak ger upphov till ganska intressanta frågeställningar. Spelar det någon roll? För befolkningen så gör det kanske det. Delvis på grund av det så är kanske inte hatet mot Ayatolla Khamenei och Ahmadinejad lika allmänt och utbrett som det egyptierna kände mot Mubarak. Att ha en diktatur som dessutom är en utländsk marionett, är det sämre än en som inte är det? Ledarskapet i Iran verkar i vilket fall som helst inte lika ängsliga. Det kan indikera att man vet att det finns stora befolkningslager som är redo att kämpa för behållandet av det styre som nu råder. Det är svårt att säga om så är fallet. Jag tror att en hel del stöd finns. Regimen har trots allt varit smart nog att inte göra sig till ovän med de fattiga. Därför så åker Ahmadinejad runt i provinserna, bjuder folk på läsk och löser några av deras småproblem. Ibland räcker det med att göra sådant för att bygga upp en viss sympati.

På samma gång så är den iranska regimen mycket mer totalitär är något land i till exempel nordafrika. Man har en väldigt välfungerande förtrycksapparat, som är mer våldsbenägen än Mubaraks dito. Senast 2009 kunde man ju bevittna att säkerhetsstyrkorna inte ryggade för att spöa demonstranter till köttfärs. Om Iran tillåter demonstranter att campa i dagar på torg runt om i landet och kräva regimskifte så äter jag upp min hatt.  Tillåter man det så är det nämligen ett svaghetsbesked. Att man faktiskt är rädd. När man väl har tillåtit sådana protester så är resten oftast en formalitet. Ledarna sitter kvar ett tag för att iordningställa sina "affärer", och sedan schappar man. Dessutom så är ju regeringen i form av Ahmadinejad & Co en sak, men den egentliga makten ligger faktiskt ännu ett steg längre upp, hos den "högste ledaren" Khamenei. Ahmadinejad är ju när allt kommer omkring inte mycket mer än pausunderhållning. Khamenei är den som kontrollerar allt genom att bestämma vilka som hamnar på maktpositioner i landet. Ifall jag var en supreme leader med makt att utse arméchefer, mediachefer, religiösa ledare, domare, lagstiftare, presidentkandidater och allt däremellan, så skulle jag känna mig rätt safe.

Ahmadinejad och (därmed) även den iranska religiösa toppen har uttryckt sitt stöd för och gillande av revolutionen som startat i nordafrika. Senast hörde jag att de jämförde demokrativågen med deras egen revolution. Den som störtade shahen. Det vore sannerligen lite ironiskt om de själva sköljs bort. Men så är det med vågor. Det är inte helt lätt att bedöma hur de kommer att slå.

iran, egypten, mellanöstern dn1 gp svt svd12

Demokrati är ostabilt?

Obama är eufemismernas man. Man talar om "stabilitet" och "reformer", men både han och hans administration vägrar konsekvent att använda D-ordet tills det blir absolut nödvändigt, när det handlar om "friendly dictators" som Mubarak. Man vill inte välja sida, som det heter. Men att inte välja sida -är just att välja sida. För att använda Obamas företrädares diskurs, så är man antingen med eller emot.

Den folkliga demokratirörelsen som tagit fart i regionen borde egentligen vara en gåva från himlen för både USA och Europa. Jag tänker förstås på det så kallade "kriget mot terrorismen". Genom att stödja genuin demokratisering så drar man effektivt undan mattan för alla jävla Al-Qaida och de andra hjärnspökena som man fruktar så högt. Utan att skjuta ett enda skott. Det verkar i mina ögon mer effektivt än att "demokratisera" genom våld som i Irak och Afghanistan. Men "stabilitet" och "demokrati" är ju inte riktigt samma sak. Det förstnämnda gynnar amerikanska intressen, det andra gör det nödvändigtvis inte. Det gynnar de lokala folkens intressen.

Sanningen är så klart att västvärlden aldrig har haft några problem med diktaturer, så länge man kan säga till dem vad de ska göra. Demokrati är lite mer problematiskt ur den synvinkeln. Eller som "mellanösterns enda demokrati" Israel -uttrycker saken angående det i deras ögon bristande stödet för den egyptiska diktaturen:

"The Americans and the Europeans are being pulled along by public opinion and aren't considering their genuine interests"

"Even if they are critical of Mubarak they have to make their friends feel that they're not alone. Jordan and Saudi Arabia see the reactions in the West, how everyone is abandoning Mubarak, and this will have very serious implications."

För det första undrar man vem som sköter Israels PR, för att öppet stödja Mubarak på det här viset är knappast något som stärker hans position..Visst blir det "serious implications". Men om de är bra eller dåliga beror väl på vad man föredrar: Stabila diktaturer eller folkliga demokratier. Obama och övriga västledare står vid ett vägskäl. Antingen så offrar man sina strategiska intressen i regionen och stöder en utveckling som i det långa loppet kommer att vara positiv. Eller så demonstrerar man öppet sin dubbelmoral kring "demokratisering". Som jag ser det så finns det en sak som oroar väst mer än något annat. Nämligen att de andra västvänliga diktatorerna i regionen kommer att sluta lita på vårt stöd om vi "överger" Mubarak och i stället kanske de börjar samarbeta andra makter som Kina eller Iran. Och "unfriendly dictators" har vi ingen nytta av.

egypten, mubarak, obama, israel, usa, europa dn123456 svd1234567 gp1 svt12

Ett nytt mellanöstern

Det är mycket som händer i mellanöstern just nu. Sanningar kommer upp till ytan. Folk har fått nog av lögner och förtryck. För västvärlden så är det här skrämmande. För det kan innebära att arabvärlden börjar välja sina egna ledare. Det är alltså möjligt att de inte längre kommer att styras av väst. Detta är så klart upprörande.

Britterna förde med sig demokratin till Egypten efter andra världskriget. De älskade demokrati, britterna. Man hade på den här tiden lite samma roll som "demokratins försvarare" som USA har tagit idag. Tills egyptierna ville göra sig av med monarkin i landet. Då satte britterna dem i fängelse. För britterna gillar monarkin. Att man inte befann sig i Storbritannien var inte relevant. Man vill alltid "ge" demokrati till världen, tills det blir uppenbart att folket inte vill rösta på det alternativ vi gillar. Då måste de tillrättavisas. De är nämligen inte lika vettiga och rationella som oss. De gör så konstiga saker.

 Ett annat exempel på det är Hamas. Jag ska inte bedöma hur pass bra eller dåligt det partiet är. Men det är demokratiskt valt. Enligt de observatörer som fanns på plats, var det till och med mycket demokratiskt valt. Men västvärlden gillar inte Hamas. Västvärlden gillar Mahmoud Abbas. Efter de senaste avslöjandena om Abbas och hans myndighets inofficiella konspirationer med Israel och USA mot det egna folket så förstår man varför Hamas var "fel" val. Det var inte vårt val. Frihet är friheten att göra som vi vill.

Mubarak kommer att gå samma öde tillmötes som sin tunisiske kollega. Det Mubarak tänker på just nu är inte hur han ska stanna vid makten. Han funderar på vart han ska fly. Precis samma funderingar som många andra ledare i mellanöstern bör sätta igång med. För detta slutar inte i Egypten. Ledarna har sedan länge vänt folket ryggen, och lögnerna har tagit slut. Det går inte att skapa fler. Palestinierna vet nu säkert att Abbas myndighet inte förtjänar något förhandlingsmandat. Egyptierna, Algerierna, Jordanierna och Jemeniterna förstår att det är möjligt att bli av med sina egna diktatorer. Libaneserna vägrar att lyda USA och fortsätter stå bakom Hizbollah. I flera andra länder så gror missnöjet med det korrupta ledarskapet. Arabvärlden vill ha riktigt självbestämmande och riktig demokrati utan att andra nationer blandar sig i. Är det så konstigt? Är inte det vad "demokrati" handlar om? Eller kallas det bara demokrati när vi håller med om åsikten?

mellanöstern, palestina, egypten, korruption dn12 svd12 gp123 svt1234 ab

Israel frikänner Israel

Israel har nu efter "opartiskt" undersökande funnit sig själva oskyldiga till några som helst brott i samband med bordandet av Ship to Gaza-flottan. Att utreda sig själv är nämligen det enda medel man har, om man inte vill spela enligt samma regler som resten av världen. Att FN redan har fastslagit att bordandet av skeppen var "uppenbart olagligt" utifrån alla möjliga internationella lagar, vill man ju inte veta av. FN hatar ju Israel. Enligt Israel så hatar nämligen alla Israel. Till och med USA, deras största supporter, ses av många som en tveksam allierad som när som helst skulle kunna vända sig emot dem. Som Obama sade 2010, enligt israeliska Haaretz:.

...when confronted with the anxiety that some Israelis feel toward him, Obama said that "some of it may just be the fact that my middle name is Hussein, and that creates suspicion."

"Ironically, I've got a Chief of Staff named Rahm Israel Emmanuel. My top political advisor is somebody who is a descendent of Holocaust survivors. My closeness to the Jewish American community was probably what propelled me to the U.S. Senate," Obama said.

Att Israel på något sätt skulle oroa sig över USA är vansinne. Men illustrerar rätt bra hur den här kulturen av "vi mot alla" odlas. Med den här grundinställningen är det självklart att all kritik har "onda avsikter", och då gör man bäst i att utreda sig själv.

Jag är fullt medveten om att man kan hitta kryphål och undantag i alla lagar, och det har ju Israel gjort i sin utredning. Det finns till exempel undantag i de maritima lagarna om att en stat kan ingripa mot fartyg på internationellt vatten för att uppehålla en laglig blockad. Men det hela handlar alltså i slutändan om en enda sak. Det handlar inte om vem som attackerade vem, eller om skeppen befann sig en sjömil längre hit eller dit.

Det handlar om en enkel fråga: Är blockaden av Gaza olaglig eller inte? Är den olaglig så kan man aldrig rättfärdiga ingripanden mot någon som försöker bryta blockaden, eller försvara blockaden i sig. På den punkten finns faktiskt ett enkelt svar. Ja -blockaden är olaglig utav bara helvete. Man behöver inte leta längre än i den 33:e artikeln av fjärde Genèvekonventionen, där det klart och tydligt står att det är olagligt att kollektivt bestraffa människor. Israel har så klart ett svar på detta också. Nämligen att befolkningen i Gaza har det jättebra och att ingen humanitär kris existerar. Verkligheten ringde nyss och undrade var de får sin info ifrån...

gaza, palestina, israel, fn, ship to gaza, ockupation, krigsbrott dn1 svt ab da hd gp svd1

Microsoft i MASKopi med Israel

Att Israel och USA låg bakom datormasken Stuxnet var enligt mig och många andra (som till skillnad från mig kan något om IT), en no-brainer. Israel i synnerhet, har motivationen, engagemanget, antagligen de främsta säkerhetsexperterna i världen, och drar sig bevisligen inte för att använda otillåtna medel. Nu bekräftas det av bland annat New York Times att masken utvecklades just för det specifika syftet att attackera Irans kärnkraftsprogram.

MEN, det finns en mer intressant story här. Det bevisar för det första att Israels säkerhetstjänst har tillgång till Microsofts källkod, precis som Kinas dito vid deras attack på Google. Dessutom så pekar det starkt på att Microsoft medvetet lämnat säkerhetshålen öppna, eftersom man känt till dem hela tiden. Trots att man offentligt hävdat motsatsen. Alltså - Om det inte vore för detta sista indicium skulle man kunna anta att israelerna helt enkelt kommit över källkoden genom spionage, vilket har hänt förr. Hittat svagheter i den och skapat Stuxnet-masken. End of story. Men nu förefaller det tydligt att Microsoft har varit delaktiga. Är det någon som har något förtroende kvar för Microsoft så är det nog läge att avveckla det nu. 

Jag tycker att dessa implikationer är ganska talande för förhållandet amerikanska företag-amerikanska regeringen-Israel. Det Israel vill ha, det får man. Det man inte får, det tar man. Man kunde ju med tanke på det knappast ha valt en bättre mentor och allierad än USA.

israel, usa, iran, microsoft, datasäkerhet, stuxnet dn1 svd12 svt12 gp1 hd1

Säpo spelar smarta

"Självmordsbombare tränad i Irak", läser jag i tidningen. Jo, Irak är ett bra ställe att både bomba och bombas i. Taimour Abdulwahab ska tydligen ha lärt sig hur man bygger självmordsbomber i Mosul, men som alla icke-datoranalfabeter vet, så kunde han lika gärna ha gjort det i vardagsrummet. Så Irak är meningslöst i det sammanhanget. Däremot så hittar jag faktiskt lite intressant information längre ned i artikeln. Det står nämligen att irakiska säkerhetstjänsten ska ha fattat misstankar mot Taimour och informerat amerikanerna om detta. Sedan sätter jag nästan kaffet i halsen när det spekuleras i huruvida Sverige sedan fick ta del av detta. Kom igen nu... Som jag från början misstänkte så är det synnerligen olikt klåparna på Säpo att lyckas med något över huvud taget, ens om man känner till vad som ska hända. Taimour blev förstås serverad på ett fat, och varför polisen inte lyckades avstyra hans attentatsförsök kan man spekulera friskt i. Handlade det om brist på vilja att ingripa eller inkompetens?

Läser också i SvD att irakierna(?) påstår att "Tillfångatagna al-Qaida-medlemmar ska ha uppgett att terrororganisationen planerade attacker mot USA och Europa", vilket självklart inte heller har något med saken att göra. Det finns nämligen inget al-Qaida. Att man kan tortera folk tillräckligt för att de ska säga vad som helst, är ju en annan femma.

terrorism, säpo, irak, sverige dn svd1 gp svt ab

Terrorbrott är vår lott

Fem personer har i dag gripits för förberedelse till terroristbrott i Danmark. Fyra av dem är bosatta i Sverige och tre är dessutom svenska medborgare. Man antar att målet för en eventuell attack var Jyllands-Posten, tidningen som 2005 publicerade de sk Muhammedkarikatyrerna. Något som tillsammans med den danska närvaron i Afghanistan och Irak har gjort landet hatat i den muslimska världen, och inte bara där. Gripandet skedde i samarbete mellan danska säkerhetspolisen PET, och svenska Säpo. Presskonferens väntas kl 1700.

Min första reflektion är att dessa s.k. terrorister verkar vara väldigt klantiga som hela tiden grips. Är det någon slags fixering vid överdetaljerande som fäller dem, à la skurkarna som försökte bringa Batman om livet i tv-serien med samma namn? Typ: "om 48 timmar kommer syran ha ätit sig igenom repet, och då dööör ni". Om man så gärna vill ha ihjäl folk är det väl lättast att hålla det så simpelt som möjligt, och inte gå runt och vara en über-islamist som polisen väl känner till. Som tur är för oss, så verkar det krävas en sällsynt typ av galning för att se saken på det viset.

UPDATE

Eftersom den danska polisen vägrar att spotta ut gröten ur munnen under presskonferensen, så känner jag mig nu lite yr och illamående, men hans svenske motsvarighet sade i stora drag följande: "...vi har haft uppsikt över dem i flera månader. Vi visste att de skulle göra något i Danmark och bevakade dem 24/7. Vi hade uppsikt över dem när de for iväg i går mot Danmark. Vi ville inte göra något eftersom det inte förestod något hot om brott i Sverige. Vi visste att de var beväpnade och hade allt med sig i bilen." Nu är det lite frågestund för journalisterna...vilket var lika ointressant som vanligt.

terrorism, säpo, danmark, terrorbrott svt svd1234567 dn1234 gp1234 ab1234 hd

Vadå för fredsprocess?

Efter den senaste tiden eftergifter och krälande av USA för att få Israel att tillfälligt förlänga byggstoppet för bosättningar, så släpper man nu helt sitt krav. Ändå så hävdar man sig vilja få igång "fredsprocessen". Jag antar att man är medveten om att det olagliga byggandet på ockuperad mark är ett ganska stort hinder i "fredsprocessen". Sådana handlingar strider mot fjärde Genevekonventionen och är olagliga, det har varit allmänt känt sedan 1967. Alla vet att Israel bryter mot internationell rätt. Men alla vet också att det är ok så länge man mumlar något om "säkerhet" eller andra klyschor, och pappa USA blinkar uppmuntrande bakom kulisserna. Man har nämligen gett sig fan på att militarisera mellanöstern. Det finns egentligen inga andra länder i regionen som är särskilt intresserade av detta, åtminstone inte i militärt syfte. Iran vill självklart skaffa kärnvapen, men man ska komma ihåg att det är ett politiskt mål, knappast militärt. Iran kommer självklart inte att börja kriga mot något land, det finns inget att vinna på det. Men man vill försäkra sig om att inte bli angripna.

Man ska också komma ihåg att det som Israel håller på med på Västbanken inte är lite random byggande för att hålla sina fundamentalister lugna, utan en väldigt tydlig plan för annektering av hela området. Genom bosättningarna skapar man infrastruktur och nya "säkerhetszoner" som i dagsläget innebär att runt 40% av Västbanken är helt kontrollerad av Israel. Jag vet inte hur mycket folk vet om bosättarna själva, men de kan vara bland de mest läskiga individerna på hela jorden. Om inte de galningarna förtjänar att räknas som terrorister förlorar termen all mening, vilket den förvisso kanske redan gjort..

israel, palestina, usa, bosättningar, terrorism, mellanöstern, politik dn1234 da svd gp ab svt ex

Tjallaren Urban

Urban Ahlin, utrikespolitisk talesman för socialdemokraterna, har i hemlighet vädjat till USA om PR-stöd för fortsatt svenskt engagemang i Afghanistan. Han ska dessutom ha informerat amerikanerna om bland annat hans partis valstrategi. Detta quisling-beteende har med all sannolikhet dräpt hans karriär inom svensk politik, men det intressanta i sammanhanget är om detta skett före valet 2006. Då satt nämligen socialdemokraterna i regeringsställning, och läckage om regeringens angelägenheter till främmande makt bör väl då rimligen anses som spioneri? Sådant som en del amerikanska politiker i Julian Assanges fall anser borde föranleda krigsrätt med tillhörande avrättning.

urban ahlin, socialdemokraterna, wikileaks, usa, politik, spioneri, brott ab123 dn123 svd1234 gp12345 svt123 ex

Assange gillar Netanyahu?

I en intervju med Time Magazine så tar Julian Assange upp Israels premiärminister Benjamin Netanyahu som ett exempel på en ledare som uttryckt sig positivt om Wikiläckan, vilket går att läsa i den israeliska tidningen Haaretz. Netanyahu har sagt att publiceringen är positiv för fredsprocessen i regionen, särskilt i fråga om Iran. Man kan mycket riktigt konstatera att det land som (diplomatiskt) hittills vunnit mest på publiceringen är just Israel. Inga pinsamheter har dykt upp kring Israel, och mycket av fokuseringen har hamnat på just Iran, deras fiende nummer ett i närområdet. Samtidigt så har turkiets Recep Erdogan antytt att Israel kan ligga bakom, eller i alla fall påverkat innehållet i läckan. Han påpekar att Israel har gjort flera positiva uttalanden om läckan, både innan och efter publicering. Direkt efter läckans offentliggörande har Netanyahu sagt att Israel inte har något att oroa sig för och Erdogan ifrågasätter hur man kunde vara så säkra på det. Jag tycker personligen att Erdogan gör en spelteoretiskt logisk analys, men att det knappast finns några bevis för Israels inblandning. Det råder ingen brist på antaganden och spekulation i dessa dagar.

Ska man vara riktigt konspiratorisk så kan man säga att flera länders underrättelsetjänster kan ha pillat med innehållet lika väl som Mossad. Det är många gånger svårt att urskilja planterat material från riktiga läckor, och den bästa metoden jag har kommit på är att se hur innehållet påverkar maktbalansen i världen. En riktig läcka tippar ofta vågen, medan en planterad läcka oftast förstärker status quo. Den här gången är jag faktiskt inte säker på vilket som är fallet, utan nöjer mig med att konstatera att Israel har tjänat en hel del på läckan. Man kan nu påpeka att inte bara Israel pushar för militär intervention mot Iran, utan att många av arabvärldens ledare faktiskt gör samma eller starkare uttalanden bakom låsta dörrar. Att fler än Israel ser Iran som ett hot, även om det är totalt osant på grund av att arabvärldens ledare knappast är representativa för deras befolknings åsikter. Utvecklingen den närmaste tiden kommer att ge fler indikationer på vart detta egentligen är på väg.

sverige, usa, wikileaks, neutralitet, nato, politik svd1234567 ex1234 svt1234 dn1234 gp123456 ab

Chomsky om läckan

När Noam Chomsky uttalar sig så brukar jag lyssna. Man kan bara önska att fler gjorde det. Chomsky är kanske vår tids viktigaste politiska dissident, vilket understryks av att hans åsikter och texter till stor del ignoreras av mainstream-media. Han har tidigare erfarenhet av liknande fall med hemligstämplat material, då han var inblandad i publiceringen av de så kallade "pentagon papers" rörande Vietnamkriget på 70-talet. Här ger han sina synpunkter på innehållet i den senaste wikiläckan.

noam chomsky, wikileaks, usa, israel, palestina, iran, terrorism ab123 ex12345 svt123456 dn123456789101 svd1234567 gp1 ab

Vad betyder Wikiläckan?

Nu har jag suttit och läst en hel del i de senaste wikileaksdokumenten, och känslan man får är att det inte framkommit särskilt mycket som jag inte redan kände till eller anade. För vem som helst med intresse av det senaste århundradets utrikespolitik så borde inte mycket komma som en chock. Till exempel att Jemens regering dolde den amerikanska slakten på 41 civila (14 kvinnor och 21 barn) i al Majalah i södra Jemen i december 2009. Premiärminister Saleh skriver i telegram att "vi kommmer att fortsätta hävda att bomberna är våra, inte era". Den här incidenten har använts flitigt för att rekrytera till Al-Qaida, och visar återigen att USA står för det mesta av terrorismen i världen, och skapar i och med det en stor mängd andrahandsterrorism.

Det övergripande budskapet i alla de här telegrammen är dock enligt mig en bild av en stat i djup existentialistisk kris. Med det så menar jag att man i USA blivit så antidemokratiska, och så lögnaktiga, att man till och med ljuger i sin egen korrespondens. Antagligen av ren vana. Låt mig exemplifiera. En stor del av Wikileaks-dokumenten handlar om mellanöstern, vilket är ett av mina specialområden. När man läser dessa delar av dokumenten så får man verkligen en totalt felaktig bild av hur läget faktiskt är. I telegrammen och rapporterna så får man uppfattningen att arabvärlden är oerhört rädda för Iran, och att Irans kärnenergiprogram är ett stort hot för regionen. Med "arabvärlden" så menar man självfallet "arabledarna", inte folket. Enligt opinionsundersökningar som med viss regelbundenhet genomförs i arabländerna så anser ungefär 80% att Israel är det största hotet mot deras säkerhet, och USA själva brukar hamna någon procent bakom. Ungefär 10% brukar peka ut Iran som ett hot över huvud taget. Detta nämns ingenstans. Ännu mer uppseendeväckande borde vara att samma undersökningar ofta visar att en majoritet anser att det skulle vara bra för regionen om Iran hade kärnvapen. Detta är dock inget som nämns i amerikanernas korrespondens, vilket visar att man till och med internt ljuger och bedrar sig själva. Att man talar med kluven tunga inför resten av världen borde inte överraska, men att man kör samma stil bakom låsta dörrar är åtminstone lite överraskande.

usa, israel, iran, mellanöstern, krig, terrorism, wikileaks ab123 ex12 svt12345 dn1234567891 svd12345 gp1

Hopplöst?

Nothing to hide?

Sitter och läser lite om senaste Wikileaken, och ser i Dagens Nyheters nätenkät att 33% anser att det var fel att släppa dokumenten. Say what? Jag minns att jag efter valet ofta fick frågan om jag tyckte att 5% av svenskarna var dumma i huvudet bara för att de röstade på Sverigedemokraterna. Som om det skulle vara något slags retoriskt misstag. Såklart att de är dumma i huvudet. Var ligger kontroversen där? Precis som de 33% som är emot offentliggörandet av USAs "hemligheter". Det är antagligen samma personer som tycker att jag som privatperson ska ha både två kameror och tre mikrofoner så långt upp i röven som det är mänskligt möjligt, för "har man rent mjöl i påsen bla bla bla"... Men en regerings fula hemligheter får man inte vädra. Eller? Ledarsidan i DN var också skriven i samma vidriga anda, precis som flera andra jag läst i ämnet, där man hävdar att publicistiskt oansvar från Wikileaks kommer att leda till en "än hemligare" diplomati. Vad fan är det för logik? Vems fel är det egentligen om det blir så? Ska polisen sluta utreda mord och våldtäkter för att det kommer leda till ett "än hemligare" mördande och våldtagande? Problemet är inte Wikimobben, utan USAs icke-existerande etik och smutsiga beteende som bara syftar till att gagna en rik minoritet. Om diskussionen ska börja handla om budbärarens rätt att berätta vad som sker istället för innehållet, så får man nog begrava den sista lilla strimma av hopp man hade kvar för mänskligheten.

wikileaks, usa, europa, mellanöstern, politik, samhälle, brott dn1234 ex12345678910 svd123456 svt12345678910 gp1

Veckans svin

Du är vidrig Mark

Veckans svin (hittills) borde det kanske stå. Men just för ögonblicket regerar Natos främste civile representant i Afghanistan, Mark Sedwill, ohotat på tronen. På ämnet barns säkerhet i Kabul, svarar Sedwill "I Kabul och i de andra stora städerna finns det faktiskt inte så många bomber. Barnen är troligen säkrare här än de skulle vara i London, New York eller Glasgow." Detta uttalande gör han alltså i CBBC, brittiska BBCs barnkanal.

Att bara tre av fyra barn överlever sin femte födelsedag är verkligen ett stort problem i Glasgow, Mark. Det kanske dagligen dör hundratals barn av sjukdomar och undernäring i London också? Ibland önskar man verkligen att det fanns ett Anticimex för människor. Snälla terrorister, nästan allt ni gör är helt värdelöst, men om ni sprängde Mark skulle jag inte misstycka alls.

afghanistan, usa, mark sedwill, politik, krig, mellanöstern dn1 ab

Exploderande svenskar

En 36-årig svensk man från Stockholmsområdet ska ha sprängt sig själv i samband med ett attentat i Irak. Uppgifterna dök (så långt jag kan spåra) först upp på den HÄR bloggen, och författaren verkar minsann en smula lack på att svensk media "snott" hans nyhet.

Namn och favoriträtt dyker säkert upp i media inom kort för folkets nöje, men jag tycker att mannens fru är minst lika intressant. Hon har nämligen följande att säga i magasinet Neo, Nr 6, 2009. Artikeln kan för övrigt läsas i sin helhet HÄR (pdf).

"Ja, vi delar ju åsikterna. Jag är ju också muslim, så jag tycker inte att han har gjort någonting konstigt. Jag anser att det tillhör vår religion. Att muslimer också ska ha rätt att skydda sig själva och inte bara stå där när andra länder bombar sönder dem.

Om du läser vad min make svarar på de där papperen, så valde han att vara en aktiv soldat - på samma sätt som amerikanerna är där. Enligt religionen så är det enda han har velat göra att hjälpa andra muslimer. Och han har inte åkt dit för att köra buss till någon marknad och spränga sig själv och en massa kvinnor och barn i luften. Det är inte alls vad det handlar om.

Ni kallar det för terrorism, men det är inte alls terrorism. En muslim som har suttit i Sverige och mått dåligt är att amerikanerna bombar sönder muslimer som inte kan försvara sig själva, har rest på sig från sin dator och rest dit för att hjälpa sina bröder och systrar. Det är vad min man har gjort. Och sedan om ni vill kalla det för en terrorhandling, det är upp till er, men så ser inte jag det, och så ser inte min make det heller."

Personligen tror jag att något inte står riktigt rätt till i skallen på de här människorna, men jag kan hålla med om att terrorism ligger i betraktarens öga. Var till exempel de svenskar som när det begav sig åkte till Finland och krigade också terrorister? Eller de svenskar som hjälpte norska motståndsrörelsen? Man ska passa sig för att dra fram terroriststämpeln enbart när det rör sig om konflikter där vi redan har bestämt oss för vad som är moraliskt korrekt eller inte. Jag tycker inte USAs invasion och ockupation av Irak var/är särskilt moraliskt korrekt heller, och har kostat betydligt fler liv och lidande än vår svenska självmordsbombare.

mellanöstern, terrorism, al-qaida, irak, politik, krig dn svd1 gp ex svt ab

Världen är galen

Så här ser nästan alla bosättningar ut.
Väldigt distinkt arkitektur.

USA vill ha ett nytt byggstopp för israeliska bosättningar, men vilket byggstopp pratar man om? Det har aldrig funnits något byggstopp i verkligheten. Det är så sjukt felaktigt att det faktiskt kan vara årets skitsnack. Israel har under hela sin ockupation kontinuerligt byggt nya bosättningar, och sedan man kom fram till det förra "byggstoppet" så har takten ökat med 30%. Alltså..man byggde 30% fler bosättningar under byggstoppet som innan. Detta är ju självklart en politisk strategi. Israel har arbetat kontinuerligt på det här sättet för att sabotera en tvåstatslösning. Ta Västbanken som exempel. Bosättningarna tar egentligen endast upp 3% av landytan, men på grund av de omfattande nätverken av vägar mellan dem och begränsningar för palestinier att röra sig inom dessa områden, så dominerar dessa bosättningar effektivt ca 40% av landytan. Då förstår man varför bosättningarna är ett allvarligt hinder för någon som helst fredsprocess.

Att bygga på ockuperad mark är så klart olagligt, och vad gör världen för att förhindra detta lagbrott? Mutar brottslingen med stridsflygplan för att förlänga ett byggstopp som inte ens innebar att det slutade byggas! USA lovar som kompensation att lägga in sitt veto mot alla diplomatiska försök på den internationella arenan att pressa Israel i fredsfrågan (vardagsmat), samt att godkänna en leverans till Israel av 20 extra stridsflygplan, värda tre miljarder dollar (business as usual). Men här kommer det värsta, man lovar också att aldrig mer begära något så hemskt som att Israel slutar bygga på ockuperad mark. Hur kan det göras mer uppenbart att Israel är USAs "Begbie" från filmen Trainspotting. "Yeah, the guy's a psycho, but it's true, he's a mate as well, so what can you do? Just stand back and watch and try not to get involved".

palestina, israel, mellanöstern, USA dn svd svt ex ab gp 

Västhyckleri

Europadomstolen har skrivit ett brev till flera regeringar, däribland Sveriges, om att avvisningar till Irak ska stoppas. Domstolen vill först utreda om det är möjligt att skicka tillbaka personer till vissa delar av Irak utan att de mänskliga rättigheterna riskeras. Bakgrunden till detta är en upptrappning av våld mot kristna irakier, och det är så klart denna grupp som europadomstolen syftar på. Bra för de kristna, men är det så säkert och tryggt för icke-kristna irakier då? Ska man då skicka tillbaka till exempel muslimer med motivationen att de kommer att ha det fint därborta med sina fundamentalistpolare? Som om muslimer för den delen vore någon slags homogen grupp. Har inte det senaste decenniets sekteristiska våld bevisat motsatsen?Varje sekund i det landet är per definition med livet som insats för vem som helst. Det är därför man måste betala utländska soldater minst 60-70.000 i månaden för att de ska befinna sig där, en del tjänar ännu mer. Det borde ses som absolut människorättsvidrigt att skicka tillbaka någon person dit över huvud taget.

Göteborgs-Posten skriver i sin slutkläm att "Den ytterst allvarliga situationen som måltavla för Al-Qaida påminner Iraks kristna om ett ödesdilemma. Alternativen är att stanna och riskera livet eller att lämna sina fäders jord och därmed ge upp. Det vore en politisk förlust av historiska mått. Och framförallt en svart fläck på västvärldens samvete för att man bara sett på medan det skett."

Jag funderade på om man inte skulle kunna byta ut "Al-Qaida" mot Israel och "Iraks kristna" mot Palestinier, och fundera på om det är någon skillnad. Samma två alternativ, samma historiska politiska förlust, och samma svarta fläck på västvärldens samvete.

No Justice. No Peace.

kristendom, islam, muslimer, irak, flyktingar, EU gp da1 dt dn svd ab1