Alla såg väl när Reinfeldt spelade indignerad och besviken då Sverigedemokraterna röstade med de rödgröna när det gällde besparingar i regeringens budget? Det var tydligen ett otroligt svek mot deras fina blockuppgörelse om att aldrig, aldrig, aldrig samarbeta med Sverigedemokraterna. PR-byrån Moderaterna försitter ju inte en sådan chans att stämpla oppositionen som svikare. Följer man svensk politik lite närmare föreligger ju självklart ingen tvekan om att verkligheten är precis tvärt emot vad moderaterna säger. Sverigedemokraterna är, och har i många år varit ett borgerligt stödparti.
Nu har riksdagens utredningstjänst (RUT) gjort en sammanställning av alla de omröstningar där Sverigedemokraterna haft en så kallad vågmästarroll. Det handlar om 133 huvudvoteringar, varav 48 var av typen att SD's röster fällde avgörandet. I nio av tio fall (44 av 48) röstade man alltså med regeringen. På ren svenska, SD såg i nio av tio fall till att regeringens politik drevs igenom. Vem samarbetar egentligen med vem? Moderaternas gruppledare Anna Kinberg Batra gör ett sedvanligt moderatiskt PR-uttalande som, i vanlig ordning, inte håller för ens en rudimentärt utvecklad logisk analys. "Alliansen är det största blocket och det är bara när de fyra oppositionspartierna gemensamt röstar mot regeringen som förslagen faller." Men du Anna? Hur ska du ha det? Är det inte konstigt att ett av de partier du kallar "opposition" röstar med er i 91% av fallen? Vid 44 tillfällen var de avgörande i att förslagen gick igenom. Är det ens möjligt att sova på nätterna när man använder ett sådant språkbruk? Jag kan förstå ifall moderaterna är sura på Jimmie &vCo för att de inte röstar igenom allt, men man måste kanske göra någon avstickare ibland för att demonstrera hur "oppositionella" man är.
Inte för att jag förväntar mig någon slags briljant argumentation från det borgerliga lägret, men sådana här bottennapp är lite under förväntan. Min förhoppning är att folk i och med incidenter som den här, sakta men säkert ska se den avgrundsdjupa skillnaden mellan regeringens marknadsföringssnack och verkligheten. Det kommer för fan inte ett sant ord över deras läppar, någonsin.
