13 januari 2011

Death by Hatt

Jag har sedan ett tag tillbaka stört mig på termen "foliehatt". Ibland gör jag sånt. Stör mig utav bara helvete på vissa saker. Men jag anser att man inte bör använda svepande epitet som endast syftar till att karaktärsmörda en motpart. Åtminstone innan man tar del av argumenten. Sedan får man gärna kalla folk för skråpukar eller sumprunkare eller vad man nu känner för. Jag skiter blankt i vilket.

Viss tid har förflutit sedan min begynnande frustration över sagda språkbruk, men ämnet aktualiserades när jag ifrågasatte bruket av ordet på bloggen Jinge. Han befattar sig nämligen en hel del med detta pejorativa uttryck för att beskriva folk som ifrågasätter den gängse bilden av saker. Det som "alla vet". Jag försökte problematisera detta genom att jämföra med epitetet "antisemit", som vissa reflexmässigt (och på väldigt lösa grunder) tillägnar alla som på något sätt kritiserar staten Israel - i syfte att förpassa dem ur debatten. Jag vet att den gode Jinge själv blivit "antisemiterad", och trodde därför att det var ett i synnerhet lämpligt argument. Men det ledde bara till ett förpassande av mina kommentarer till det stora skräpfiltret i skyn. Han hävdade att han inte ville ha meta-diskussioner eller prata semantik. Jag tror snarare att han inte gillar att bli ifrågasatt som inkonsekvent. Ibland glömmer man att även de som man har ett visst ideologiskt släktskap med, kan bete sig som idioter. Jag säger inte att jag själv är konsekvent med allt jag gör, långt därifrån...men jag försöker att inte blunda inför faktum. Jag är inkonsekvent och vinklad. Däremot så är jag väl medveten om det, och ibland leder det faktiskt till att jag lyckas filtrera bort det värsta av mitt eget hyckleri.

Det här jävla foliehattandet (för att återgå till ämnet) är dock ett fenomen som jag har sett i alla möjliga forum och diskussioner. Så fort ett argument framkommer som någon anser faller under kategorin "konspirationsteorier" så fälls kommentaren "du är en foliehatt", och fungerar effektivt som en absolut slutpunkt i diskussionen. Den som blivit "hattad" anses nämligen ha förbrukat rätten att vidare framföra sin argumentation. Alltså gäller det att vara så strömlinjeformad i sin diskurs som det bara är möjligt och aldrig hävda något som inte "alla" tycker. Alternativt att "hatta" motparten först, för en flawless victory. Nu när jag tänker på saken så är ju det en mycket mer pragmatisk och energibesparande taktik. Håll käft och "hatta" reflexmässigt så fort tillfälle ges.

Jag blev själv senast "hattad" för ett par månader sedan, och det var inte ens på nätet. Jag hade nämligen mage att i ett sällskap spekulera om att USAs regering med direktiv från IIPA antagligen låg bakom Pirate Bay-målet och införandet av det nya datalagringsdirektivet, IPRED och FRA-lagen. Detta för att inte hamna på den s.k. Special 301 Report, vilket USA hotar med ibland. Tyckte inte att det resonemanget var någon big deal. Bara lite intellektuell frihet. Men intellektuell frihet tillåts man tydligen bara ha, om man saknar intellekt.

Det var mot förmodan även så att jag verkar ha haft rätt, vilket framkommer i Wikileaks diplomatkabel Stockholm 09-141. För övrigt så förstår jag inte varför pseudojournalisterna i svensk media inte har satt sina gulnade klor i denna nyhet än? Det har väl inte dragit igång någon ny säsong av Idol ännu? Frågan är om man rent utav borde börja ta epitetet "foliehatt" som någon slags jävla komplimang...