Visar inlägg med etikett Europa. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Europa. Visa alla inlägg

15 februari 2011

Silvio sexar vidare

Silvio Berlusconi alltså. Nu ska han prövas i domstol för incidenten med "Ruby". Den vid tillfället 17-åriga nattklubbsdansösen som Silvio ska ha köpt sex av. Silvio är själv 74 förresten. Det känns på något sätt relevant att påpeka det. Det känns också självklart att den juridiska processen mot Berlusconi bara till viss del handlar om fallet i fråga. Det är lika mycket en rättegång mot hela hans person. För allt det maktmissbruk och det svinaktiga beteende han ägnat sig åt under sin tid vid makten.

Men till Silvios "försvar".. Sitter det inte en man i Sveriges högsta domstol som dömts för just det här brottet? Jo just det. Leif Thorsson heter han. Fast han köpte ju sex av en kille, så det är väl inte lika upprörande. Åtminstone inte tillräckligt upprörande för att Leif ska anses olämpad att döma i sexmål. Sett ur det perspektivet är det väl orimligt att påstå att Silvio skulle vara olämpad att styra landet på grund av hans sexköp? Det är väl snarare bra att han breddar sina "kunskaper" i ämnet genom "grävande" i minderårigas brallor.


Ibland känner jag en lätt uppgivenhet över dylik idioti. Då lyssnar jag en stund på Germano Mosconi.

31 januari 2011

Demokrati är ostabilt?

Obama är eufemismernas man. Man talar om "stabilitet" och "reformer", men både han och hans administration vägrar konsekvent att använda D-ordet tills det blir absolut nödvändigt, när det handlar om "friendly dictators" som Mubarak. Man vill inte välja sida, som det heter. Men att inte välja sida -är just att välja sida. För att använda Obamas företrädares diskurs, så är man antingen med eller emot.

Den folkliga demokratirörelsen som tagit fart i regionen borde egentligen vara en gåva från himlen för både USA och Europa. Jag tänker förstås på det så kallade "kriget mot terrorismen". Genom att stödja genuin demokratisering så drar man effektivt undan mattan för alla jävla Al-Qaida och de andra hjärnspökena som man fruktar så högt. Utan att skjuta ett enda skott. Det verkar i mina ögon mer effektivt än att "demokratisera" genom våld som i Irak och Afghanistan. Men "stabilitet" och "demokrati" är ju inte riktigt samma sak. Det förstnämnda gynnar amerikanska intressen, det andra gör det nödvändigtvis inte. Det gynnar de lokala folkens intressen.

Sanningen är så klart att västvärlden aldrig har haft några problem med diktaturer, så länge man kan säga till dem vad de ska göra. Demokrati är lite mer problematiskt ur den synvinkeln. Eller som "mellanösterns enda demokrati" Israel -uttrycker saken angående det i deras ögon bristande stödet för den egyptiska diktaturen:
"The Americans and the Europeans are being pulled along by public opinion and aren't considering their genuine interests"
"Even if they are critical of Mubarak they have to make their friends feel that they're not alone. Jordan and Saudi Arabia see the reactions in the West, how everyone is abandoning Mubarak, and this will have very serious implications."
För det första undrar man vem som sköter Israels PR, för att öppet stödja Mubarak på det här viset är knappast något som stärker hans position..Visst blir det "serious implications". Men om de är bra eller dåliga beror väl på vad man föredrar: Stabila diktaturer eller folkliga demokratier. Obama och övriga västledare står vid ett vägskäl. Antingen så offrar man sina strategiska intressen i regionen och stöder en utveckling som i det långa loppet kommer att vara positiv. Eller så demonstrerar man öppet sin dubbelmoral kring "demokratisering". Som jag ser det så finns det en sak som oroar väst mer än något annat. Nämligen att de andra västvänliga diktatorerna i regionen kommer att sluta lita på vårt stöd om vi "överger" Mubarak och i stället kanske de börjar samarbeta andra makter som Kina eller Iran. Och "unfriendly dictators" har vi ingen nytta av.


19 januari 2011

Skattesmitning som affärsidé

Det är precis vad schweiziska banker, och i förlängningen även staten schweiz sysslar med. Vissa skulle till och med påstå att denna verksamhet är en av grundpelarna i den höga levnadsstandard som schweizarna byggt upp. Det är också enormt riskabelt att som anställd i detta banksystem avslöja några brott eller misstänksamma metoder. I Schweiz finns ingen Lex Bratt - vilket man i vardagligt tal brukar kalla lagen om företagshemligheter. Lagen instiftades i Sverige 1990, säkert med viss anledning av Ingvar Bratts avslöjanden om Bofors vapenaffärer några år tidigare. Den innebär i alla fall att en anställd får avslöja företagshemligheter om dessa hemligheter är eller skyddar ett brottsligt förfarande.

Men som sagt. I Schweiz finns inga sådana lagar, och därför ställdes Rudolf Elmer nu inför rätta för brott mot bankernas sekretessregler. Han skrev en gästblogg om den här ruttna verksamheten redan 2008 på Tax Justice Network, som är väl värd att läsa. Wikileaks har tillgång till de dokument som Elmer "stulit" från banken, och kommer att börja publicera dem under den närmaste tiden.


15 december 2010

Kejsare Berlusconi

Katten har nio liv, Silvio har tio, sade en italienare en gång till mig. Så jag lånar det uttrycket för att konstatera att den italienske premiärministern överlevt ännu en attack. Denna gång i form av en misstroendeomröstning i italienska parlamentet. Fler våldsamma demonstrationer väntas. Åtminstone så borde de vara våldsamma. Berlusconi personifierar för mig på många sätt termen "demokratur".

Få personer har påverkat utvecklingen inom sitt lands politik som Silvio Berlusconi. En utveckling som ersatt ideologi med personkult. Berlusconi säljer inte idéer, han säljer sitt eget varumärke. Även i lokala valkampanjer där han inte ens ställer upp, så pryder hans nuna ofta affischerna. Han har varit inblandad i hur många skandaler som helst, men räddats av det faktum att han har media i sin ficka, och äger till exempel de tre största tv-kanalerna. De flesta ledare i den demokratiska världen skulle tillintetgjorts av en bråkdel av Silvios äcklerier. Mutor, korruption, maffiakontakter, minderåriga prostituerade, the list goes on. När skandalerna blir för problematiska så tystas media, eller så skapar man kontraskandaler mot Berlusconis motståndare och sätter fokus på dessa. Som Berlusconi själv säger "Förstår du inte att saker inte existerar- idéer, politiker, produkter, om de inte visas på tv?" På så sätt har han behållit sin popularitet, trots skandalerna, och trots Italiens stora ekonomiska problem.

Även i parlamentet har Silvio skaffat sig full kontroll, genom att fylla platserna med folk som står i skuld till honom, alternativt har Berlusconi att tacka för allt. Till exempel så fyllde han 2009 massor av platser i Europaparlamentet med kvinnor i tidiga tjugoårsåldern, många hade tidigare varit sk "showgirls". Många fick säkert möjlighet att "tacka" Silvio personligen. Även i italienska parlamentet sitter hans personliga advokater, läkare, revisorer, tv-kändisar, och personliga vänner. Två av hans ministrar är också de före detta "showgirls" med näst intill ingen politisk erfarenhet. Jämställdhetsministern ser ni här till vänster, som referens. Kanske något för regeringen Reinfeldt att kika på inför nästa val? Nyamko Sabuni har inte samma "star quality" som sin italienska motsvarighet, och Moderaterna är väl redan en glorifierad pr-byrå? I ljuset av hur politiker och ministrar väljs ut så är det knappast förvånande att Berlusconi under sin regeringstid har instiftat eller ändrat åtminstone ett dussin lagar som är direkt eller indirekt avsedda att skydda honom från åtal eller berika honom personligen. Italien styrs av en enda man. Av honom, för honom. Det är bara att hoppas att italienarna någon gång vaknar på tillräckligt fel sida för att utan pardon slänga ut denna möglande deghög till man.


7 december 2010

Goebbels visar vägen

"Om man berättar en tillräckligt stor lögn och fortsätter att repetera den, kommer folk till slut att tro på den. Lögnen kan hålla bara så länge som staten kan skydda folket från politiska, ekonomiska och/eller militära konsekvenser av lögnen. Därmed blir det livsviktigt för staten att använda all sin kraft för att kväva oliktänkande, ty sanningen är lögnens svurna fiende och därmed blir alltså, i förlängningen, sanningen statens största fiende."

-Joseph Goebbels.

Goebbels var en som visste att lögner fungerar bättre än sanningen för att konservera sin makt. Om man kan ljuga övertygande det vill säga. Jag drömde faktiskt något 1984-aktigt i natt, och det var ju passande när jag på förmiddagen erfor att Julian Assange frivilligt inställt sig hos brittiska myndigheter med anledning av den internationella arresteringsordern mot honom. Anklagelsen är våldäkt och sexuellt ofredande, så det kan jag ju reflektera lite kring. Anklagelserna, givetvis. Om fenomenet våldtäkt finns det verkligen inget gott att säga. Jag har tidigare skrivit att Sverige skämmer ut sig internationellt med det här farsartade beteendet och det kan återupprepas. Anklagelserna är kända. Man vet vilka anklagarna är och att minst en av dem har CIA-anknytning (kan vara lika betydelselöst, som betydelsefullt..) Man har skrattat åt anklagelserna en gång redan, innan man kom på att kondom inte använts genom hela samlaget. Då fick man tydligen ett drivbart fall som motiverar en internationell arresteringsorder. Alltså...om man inte tror att den här smörjan är både politiskt motiverad och orkestrerad så måste man nog genomgå en grundig skallundersökning.

Med anknytning till Goebbels propagandaläxor så är detta såklart den bästa metoden för Assanges ovänner att propagera mot Wikileaks. Genom smutskastning och ändlösa anklagelser som får debatten att handla om helt andra saker än sakfrågorna. Att skaffa fram någon från hans eget "nätverk" som anklagar honom är också ett classic move. Att fysiskt attackera någon rätt ut vore dålig propaganda, och läxan om martyrer är lika gammal som sann idag. USA vill verkligen inte ha några martyrer på halsen.

UPDATE

Julian Assange har nu hörts av brittisk domstol. Han har vägrat en utlämning till Sverige. Domstolen har 21 dagar på sig att besluta sig för om man ska beordra utlämning eller inte. Även det beslutet lär överklagas av Assanges advokater. Detta kommer alltså att bli en riktig långkörare, som i ljuset av att Assange inte ens har åtalats för något, känns som buskis i flera akter. Tydligen får han dessutom inte ens släppas mot borgen, och förblir i fängslat förvar tills nästa domstolsförhandling. Wikileaks har ju förresten laddat upp en massiv enkrypterad fil som Assanges advokater målande beskrev som en "atombomb". Assange har sagt att nyckeln kommer att släppas till ca 100.000 personer om något skulle hända honom eller Wikileaks. Saftiga hot.


3 december 2010

Live Q&A med Assange

Brittiska The Guardian har nu på eftermiddagen haft en livechatt med Julian Assange, trots vissa tekniska problem som kan antas ha samband med de nätattacker som Wikileaks servrar genomgår. Dödshotade Assanges svar på läsarnas frågor håller på att läggas upp på denna länk.




27 november 2010

Omvänd socialism

Tusentals irländare har idag protesterat mot den krisplan som landet väntas anta. Det "omvända" i hela soppan är när vanliga medborgare gemensamt får betala näringslivets förluster. Det ska sparas 2.8 miljarder euro inom välfärden, det ska bort 25.000 jobb inom offentlig sektor. Minimilönen sänks med 12 procent, och ingångslönerna rent generellt sänks antagligen lika mycket. Höjd moms, höjda avgifter, samt nya avgifter där det tidigare inte fanns några, som för högre utbildning. Föreställ er nu att detta skedde i Sverige. Lägre löner, högre priser, samt sämre och dyrare service.

Företagsskatten kommer man dock inte att röra, utan den ligger kvar på 12.5 procent. Vilket bekräftar den gamla sanningen att företagens vinster stannar i företagens fickor, men företagen förluster tar vi alla ansvar för. Ordet "alla" inbegriper dock självklart inte företagen själva. Vem som helst förstår ju att det här är ett dominoscenario. Först Grekland, sen Irland, sen Portugal, och sedan Spanien, och det är just där det börjar bli ohållbart. Irland är världens 38e största ekonomi. Portugal är nummer 36. Inga huvuden kommer att rulla på en global skala på grund av dessa länder. Spanien däremot, är världens 9e största ekonomi. Det finns inte tillräckliga resurser i Eurozonen för att hantera en spansk kollaps. Vad man håller på med nu är att flytta runt skulderna, inte lösa dem. Det kan vara frestande att tro att Tyskland och Frankrike har jättesunda ekonomier eftersom de "garanterar" krispaketen. Men vad betyder det egentligen? Ingenting. Precis som när den irländska staten "garanterade" sina bankers skulder. Till slut så går allt ändå åt helvete, som med alla goda pyramidspel. Det drabbar först de på botten, och bara en liten handfull på toppen klarar sig undan. När ska folk förstå att det rådande ekonomiska systemet är förgiftat i grunden och inte längre fungerar? I ett sådant läge så är det naivt att söka lösningen på problemet i det system som skapat situationen från första början. Problemet är inte att den internationella ekonomin inte fungerar som det är tänkt. Problemet är att det fungerar exakt som det är tänkt. För kom inte och påstå att en del inte tjänar grova pengar på dessa kriser.


26 november 2010

Hata Euron

Så långt jag kan minnas så har jag hyst en enorm motvilja mot Euron. Jag behöver inte ens gå in på hur hela eurosamarbetet är ett projekt av och för storkapitalister, mot löntagare, utan hela grejen har bara känts så plastig. Precis som tanken på "unionen" Europa. Det är så att säga ingen naturlig union, utan detta handlar om att storföretag osv tjänar på att handla i samma valuta så långt som möjligt. Det naturliga steget efter det, vilket man också lobbar för, är en skatteunion. Tur att hela skiten verkar åka i sjön tidigare än så, precis som många förutspått. Annars vet jag inte hur det gått för Europas arbetarklass, som redan står på plankan och kommer att få det illa nog framöver som det är. Jag är gammal nog att ha upplevt ett Europa med nationella valutor, och min upplevelse, som verkar delas av många, är att få saker har blivit bättre för vanligt folk efter införandet av Euro.

Som om inte måttet redan vore rågat, så ska man dessutom bombarderas av hyckleri
och dubbelmoral av den värsta sorten från våra makthavare. Anders Borg till exempel, har tidigare uttalat sig negativt kring möjligheten för svenska lån till Grekland. Det var något om att hederliga svenska skattebetalare minsann inte ska betala för att greker pensionerar sig vid 40-årsåldern. Detta fann Anders Borg nämligen upprörande. Men han ser inga problem med svenska lån till Irland för att finansiera deras fortsatt låga företagsskatt. Man gör därmed en väldigt tydlig skillnad mellan vilka intressen som är viktiga. Både det grekiska pensionssystemet och den ultralåga irländska företagsskatten leder troligen till en snedvridning av ekonomin, men vem säger att det ena är ok och det andra inte? Handlar det kanske om att kapitalägares intressen alltid är mer legitima än de system och rättigheter som löntagare kämpat till sig?


22 november 2010

Tiger utan tänder

Den keltiska tigern, är en term som myntades i Irland under mitten av 90-talet för att jämföra landet med de snabbt växande ekonomierna i sydostasien. Problemet var att det aldrig fanns någon tiger från början. Visst så gick det bra i början av boomen, men den var oerhört överskattad. Banker lånade ut helt anvarslöst, fastighetspriserna gick upp runt 500% på under tio år, och hela finanssektorn var out of control, som de säger. Nu har den irländska bubblan officiellt spruckit, och regeringen har accepterat ett räddningspaket från EU och IMF. Stödprogrammet (där har vi en grym eufemism) kommer att pågå i tre år och kommer enligt Tysklands finansminister Wolfgang Schaeuble innebära att "Irland måste uppfylla strikta villkor och dessa kommer att förhandlas de kommande dagarna.." Dessa villkor kommer bland annat att innebära höjda inkomstskatter och en accelererad nedmontering av offentlig sektor. Den superlåga bolagsskatten är jag inte säker på att man vågar röra, och storföretagen har redan höjt ett varningens finger för just det. Det blir vanligt folk som får ta smällen, som brukligt.

Det är dock en sorgens dag för Irland. Främst för att man väljer att ge upp kontrollen över sin budget, för det större ändamålet att återupprätta marknadens förtroende för eurozonen. Man kunde lika gärna ha hoppat av. Ett avhopp från Euron skulle även det innebära en helvetes massa problem för Irland, för skulderna skulle inte försvinna för det. Man skulle fortfarande ha en massa skulder i just Euro, och behöva återinföra och återupprätta förtroendet för sin egen valuta. Men jag kan inte se att Irland skulle klara sig mycket sämre än vad som nu kommer att vara fallet. Däremot så hade det varit politiskt viktigt att visa att det går att ta sig ur.


21 november 2010

Tintin inför rätta

När jag var liten så var Tintin en av mina absoluta favoriter. Inte så mycket för Tintin själv kanske, men sidokaraktärerna är briljanta. Den koleriske gamle spritlampan Haddock, de halvt efterblivna och hjärtligt klantiga Dupontarna, eller virrpannan Kalkyl.

Pretty racist, sure..
Imorgon börjar rättegången om albumet "Tintin i Kongo" i figurens hemland Belgien. Enligt målsägaren så strider seriealbumet mot en lag som förbjuder rasistiska budskap i konstnärliga produkter. Först och främst så måste jag säga att "Tintin i Kongo" är ett av de album jag gillar mest. Inte för att jag gillar stereotyper, utan driften med dem. Det är nämligen så galet överdrivet och rasistiskt att det inte går att ta på allvar. Inte ens som barn trodde jag att stereotyperna i albumet skildrade någon egentlig verklighet. Det var dock roligt i sin överdrivenhet, som går igen i alla Hergés album. Titta till exempel på hur extremt stereotypt amerikaner skildras i "Tintin i Amerika", eller på bilden av kineser i "Blå Lotus". Hur fördomsfullt som helst, och hur kul som helst.

Det är inte heller första gången som just albumet om Kongo klagas på. Första gången var det inte på grund av bilden av afrikaner, utan då var det djurrättsaktivister som ansåg att Tintin uppvisade grymhet mot djur. En av scenerna, där Tintin spränger en noshörning med dynamit, fick till exempel ändras inför albumets nyrelease i Sverige och Danmark på 70-talet. Jag anser att det här är politisk överkorrekthet. Det är väl en sak att inte tillåta dylika skildringar i nytt material, men att retroaktivt censurera Tintin? Jag tvivlar på att sådant bidrar till mindre rasism. Skriv ett förord om den hemska kolonialismen eller något, men att censurera är att gå löjligt långt. Kanske är det bara jag som gillar Tintin för mycket, vem vet? Passar även på att länka till tidernas bästa Tintin-parodi. Tintin: Breaking Free.


18 november 2010

Det speciella med Irland

Even O'Bama can't help..
Irland går just nu igenom en stor ekonomisk kris. På ytan så påminner krisen om det som har hänt i Grekland tidigare under året, men det finns några viktiga skillnader som gör att storkapitalet svettas lite extra. För det första så är Irland ett mycket mer välmående land än Grekland. BNP per capita är ungefär 20% högre i Irland och man har ganska precis hälften så stor statsskuld som grekerna. Man har låga skatter och ett relativt väl fungerande socialt skyddsnät. Irlands låga skatter tillsammans med landets välutbildade arbetskraft har gjort Irland till något av ett storkapitalismens favoritland i Europa. Detta illustreras tydligt i videon HÄR.

Irlands problem är att landet har en komplett havererad banksektor, som staten i princip har nationaliserat, och förbundit sig att täcka förlusterna för. I dagsläget så ligger de här förlusterna på 175% av landets BNP, och är fortfarande på väg upp. Med andra ord, går bankerna under så går Irlands ekonomi under. Irlands plan har varit att fortsätta låna från europeiska centralbanken till låg ränta för att hålla bankerna flytande, men det vill inte centralbanken. Man vill sluta med den här utlåningen och ser hellre en sk "bailout" på Irland, där EU och IMF går in med stabiliseringsprogram etc. Irländarna är självklart mycket motvilliga till detta, eftersom dessa åtgärder skulle få stora konsekvenser och sänka ner landet rejält i skiten. Man kommer att bli tvungna att höja skatterna rejält och fortsätta avveckla/dra ner på en massa sociala program. Det är just den här kampen som oroar marknaderna. Irland vill fortsätta ha kontroll över sin egen ekonomiska politik, och det finns flera andra länder som är i liknande knipor. De står alla inför samma framtidsval. Stanna i eurozonen till priset av att underkasta sig utomnationell styrning av sitt lands ekonomi, eller lämna eurozonen för en "fresh start".

Om det blir dyrare för Spanien och Portugal att låna för att täcka sina egna underskott, så är de i Greklands eller Irlands sits om två år högst. Då kan hela eurozonen vara åt helvete, och lika bra är kanske det. Många av de drivande människorna inom det överstatliga EU är vad jag brukar kalla för "eurofiler". De är kära i det europeiska "projektet". Ibland måste man inse att en idé var skit från början. Dödsstöten för europaprojektet kom inte med Grekland, eller något som ännu inte skett. Den kom när man tog in länder i eurosamarbetet med enorma statsskulder och en historisk tradition av att konstant devalvera för att uppehålla sin konkurrenskraft. När de inte kan göra det, så blir det så här.


11 november 2010

Air Sarko One

Nicolas Sarkozy är en man med klassiskt mindervärdeskomplex. En halvpsykopat helt i linje med många andra statschefer. Hans nya presidentflyg, en Airbus 330 som i folkmun kallas Air Sarko One, har kostat franska folket någonstans kring 180..miljoner..euro. Smaka på det. Sarko hade sedan tidigare två mindre Airbus 319, men ansåg inte att de var tillräckligt "representativa". Nu är han dock uppe i samma tuffhetsklass som Barack Obama, och Kinas president Hun Jintao.

En tvättäkta tönt

9 november 2010

Demokrati?

Up yours people!
I Frankrike så väntas president Sarkozy få igenom sin bespottade pensionsreform, erfar DN. En pensionsreform som lett till de största offentliga protesterna i landet på mycket lång tid. Den går i stort sett ut på att höja pensionsåldern och hålla människor i arbete längre. För mig så var det alltid självklart att inga demonstrationer, ockupationer eller blockader skulle få Sarkozy att vika sig en tum. Det är bara att kalla folket för slynglar/skräp och hota med polis och straff. Han blev vald på att vara en hardass, och en sådan kommer han att förbli. Det är så här han opererar. Han känner på gränserna och provocerar, sen när det kommer en reaktion så utökar han sina maktmedel lite i taget. Jag tycker faktiskt mycket illa om den mannen. Men nog om det.

Det intressanta i sammanhanget är inte det, utan att beslut och förändringar som i stort sett ingen stöder, och som kommer att påverka i stort sett alla under lång tid framöver kan få lagstiftas om på sådana här sätt. Det här är ett av de stora problemen i den västerländska demokrati vi är vana vid. Det finns väldigt få regeringar som har det uttalade stödet från majoriteten av medborgarna, och ännu färre som har majoriteten av deras röster. Dessa minoritetsregeringar, sitter sedan och pådyvlar folket en massa beslut som egentligen inte har något demokratiskt understöd. Man måste väl för fan kunna folkomrösta oftare med dagens alla-har-internet-samhälle?


4 november 2010

Häng Gud

Den italienske fotbollsspelaren Nicola Pozzi i Sampdoria har blivit avstängd från spel för blasfemi, eller hädelse som det även kan kallas. Han hade tydligen använt sig av uttrycket "Porco Dio" efter en match, i samtal med en lagkamrat. Jag var tvungen att kolla upp detta påstådda övertramp med en italiensktalande bekant, som bekräftade att uttrycket inte är så värst uppseendeväckande i Italien. Lite hårdare än vårt kära "fan" kanske.

Man ska dock inte glömma att det här med blasfemi är ett reellt problem. Inte att folk hädar, utan för att det finns mörkermän som orkar bli förnärmade över sådant strunt. Blasfemi var straffbart i Sverige ända fram till 70-talet, och i många andra delar av världen kvarstår denna medeltidslagstiftning. Irland återinförde till exempel en lag mot hädelse så sent som förra året, där man kan dömas till 25.000 euro i böter för detta brott. Här är en scen från filmen "Ebba the Movie" om punkbandet Ebba Grön, där Joakim Thåström sjunger och spelar låten "Häng Gud" på orgel i Uppsala domkyrka. Enjoy.


29 oktober 2010

Inte som Europa

Trots att DN talar om "islamofobi på frammarsch i USA", så ska vi inte bedra oss. Det där med islamofobi är fortfarande mestadels ett europeiskt problem. De personer som hyser sådana åsikter i USA tenderar att vara desamma som tror att Obama kommer att slita av sig masken när som helst och avslöja sig som Osama Bin Laden. Att påstå att "koranbränningar blivit vardag" är därmed knappast en korrekt analys. Amerikanska muslimer är generellt sett bättre integrerade i och mer välvilligt inställda till sitt land än vad vi ser i Europa. Det är därför jänkarna i huvudsak är rädda för muslimer som kan skicka bomber till USA och inte de tusentals muslimer som redan finns i landet.

För övrigt så fattar jag inte problemet? Det står ju tydligt att det planerade islamiska centret kommer att ligga två kvarter från ground zero. Om man någonsin har varit i New York, så vet man hur långt två kvarter är. När man väl kommer till den tänkta byggplatsen vid Park Place så råder det knappast något tvivel om att man är någon helt annanstans. För övrigt så ligger strippklubben "New York Dolls" på ungefär samma avstånd från de forna tvillingtornen. Det borde ju vara minst lika stötande för de kristna högertyper som vi talar om.