Visar inlägg med etikett kina. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kina. Visa alla inlägg

10 december 2010

Kina flippar

Nobels fredspristagare blev Liu Xiaobo från Kina, och det var väl inget mer med det. Att hela idén med Nobels fredspris har urvattnats för länge sedan borde alla förstå vid det här laget. Läs annars Nobels motivation där han säger att priset ska tilldelas den som:

"...har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående arméer samt bildande och spridande af fredskongresser."

Då så. Om Barack Obama alltså var en värdig fredsprisvinnare genom att göra ingenting för fred förutom att få folk att hoppas, så är nog Liu ett mycket bättre val. Jag menar, han har ju uppenbarligen gjort något i linje med Nobels idé eftersom han är politiskt fängslad i sitt diktatoriska hemland. Nu har Kina fått ryck, spärrat medier i landet som visar nobelceremonin, kallat nobelkommittén för clowner med mera, så priset kanske rent utav är meriterat.

Kina är sannerligen en tvättäkta diktatur, men om det här är ska vara någon som helst trovärdig markering, så borde vi i väst skära ner handeln med Kina, eller varför inte införa internationella sanktioner som annars bara drabbar länder utan röst? Istället så fortsätter man att tjäna pengar, med och i Kina, samt att ge landet Olympiska Spel och liknande hedersuppdrag. Vad säger ett nobelpris i det sammanhanget?


4 december 2010

USA vs Yttrandefrihet

Killary Clinton har beskrivit Wikiläckorna som "en attack mot världen". Jag skulle hellre vilja påstå att USAs påtryckningar mot bland andra Amazon, PayPal och Every DNS för att stoppa Wikileaks är "attacker mot världen". Ni förstår, jag anser att termen "världen" bör användas för att referera till åtminstone en majoritet av mänskligheten, inte till USA, eller rättare sagt den maktelit som bestämmer det landets dagordning. Killary menar det senare, och får därmed rätt i sin störda världsbild.

Attacker mot just yttrandefriheten brukar inte ses särskilt ofta i väst, eftersom maktbalansen här är så stabil och ingrodd. Det spelar helt enkelt ingen större roll om folk nyttjar yttrandefriheten eller inte eftersom de ekonomiska maktstrukturerna står över själva politiken. Oavsett publik kritik, regeringsbyten med mera, så rubbas inte själva strukturerna. Det spelar egentligen ingen större roll om Demokrater eller Republikaner har makten. Moderater eller Sossar. Den egentliga makten stannar där den är oavsett detta. I länder där det talade och skrivna ordet fortfarande har någon kraft att förändra maktbalansen, brukar staten vara mycket mer restriktiv med vad som får och inte får sägas. Som till exempel i Kina. Med anledning av det så bör man kanske vara hoppfull över att amerikanerna nu verkar så pass rädda att man aktivt angriper yttrandefriheten.

USA inser kanske att det här bara är början på något mycket större. De läckor som hittills har publicerats är nämligen inga stora hemligheter, utan den lägsta nivån av hemligstämplat material. Det är därför som bara en ytterst liten del av det har varit intressant över huvud taget. Det visar förvisso hur paranoid man är när allt måste hemligstämplas, men the juicy stuff är ju självfallet mycket hemligare än detta. Det som är riktigt onämnbart sorterar rimligtvis under top secret-klassifiering eller troligtvis på ännu högre nivåer än så. Det är de bitarna information som USA inte under några omständigheter kan acceptera spridning av. Man fruktar tydligen att dylikt kan ske och vill därför redan nu förbereda mekanismer som kan hindra aktörer som Wikileaks. Tyvärr så kommer man oundvikligen att misslyckas, såvida man inte sätter hela internet ur spel. Ett inte helt omöjligt scenario i och för sig...


1 december 2010

Klimatcharaden i Mexiko

Det förra klimatmötet i Köpenhamn var en total katastrof, och med anledning av det så har detta klimatmöte i Cancun satt siktet ännu lägre i hopp om att kunna åstadkomma något alls. I vilket fall så blir det en droppe i havet, och det finns ett ganska enkelt skäl till det.

Den stora bromsklossen i alla klimatförhandlingar är USA. Man skulle kunna tro att det är Kina, om man tror på skitsnacket i media. Men en undersökning som kom ut bara nu i dagarna visade mycket riktigt att Kina är det land i världen som satsar mest på så kallad "grön energi". Man har tydligen inte haft något större behov av att använda detta som PR runt om i världen, men faktum är att Kina toppar listan. USA ligger i bottenskiktet. En ganska störd detalj är att USA faktiskt investerar mer pengar i grön energi i Kina än i sitt eget land. Varför då?

Sedan länge så har nämligen de relevanta posterna i sammanhanget (bl.a. teknik och vetenskap) i representanthuset tillsatts av så kallade klimatförnekare. Dessa klimatförnekare är det enskilt största hotet i den här frågan, och deras inflytande är stort. Klimatförnekarna är i stort sett en del av en massiv företagslobby, med bland andra American Petroleum Institute i spetsen. Man har bland annat sagt att man vill genomföra en "massiv utbildningskampanj" för att övertyga folk om att klimatförändringen inte är på riktigt. I ett läge där bara ungefär en tredjedel av det amerikanska folket i dagsläget tror att fenomenet är på riktigt, innebär sådana "kampanjer" dödsstöten för allt vad klimaträddande åtgärder innebär. Den här desinformationsoffensiven skiljer sig i sak inte nämnvärt från den lobbyverksamhet som tobakstillverkarna ägnade sig åt när forskningen lade fram sambandet mellan lungcancer och rökning. Man satsade även där åtskilliga miljarder på att lyfta fram forskare som motsatte sig de vetenskapliga resultaten.

Ett exempel på hur detta yttrar sig kan sedan länge ses i medierna. I all rapportering om klimatfrågan så har man på ena sidan 99% av de kvalificerade, seriösa forskarna inom området, och i skenet av "neutralitet" och "att låta båda sidor komma till tals" så ger man också utrymme till "skeptiker". Dessa "skeptiker" bygger sina resonemang ungefär lika vetenskapligt som den kongressledamot som sade att klimatförändringarna inte är intressanta eftersom "Gud kommer att ordna allt". Den enda grupp som systematiskt utesluts i medierapporteringen, och som är betydligt större än "skeptikerna", är den grupp forskare som anser att vi undervärderar klimatfrågan, och att situationen är långt allvarligare än vad folk tror.

Satsningar på miljövänlig energi och infrastruktur som t.ex höghastighetståg och liknande skulle enligt många bedömare kunna generera miljoner jobb, och få fart på ekonomin i många länder, inte minst i USA. Tyvärr så vill de som har resurser att investera inte investera i detta. Man vill hellre spendera pengar på att sprida desinformation och få in sina lakejer i lagstiftande instanser för att införa mer lagar mot alla former av klimatsatsningar. Klimatfrågan riktigt mörk ut, för om inte USA gör något, så gör ingen annan det heller. Så enkelt är det.


28 november 2010

USA vs Kina

USA har nu satt igång sina militärmanövrar (eller krigsspel) utanför Koreahalvön. Jag säger USA, för Sydkorea är självfallet oviktigt i det större sammanhanget. Det här handlar om styrkemätning mellan USA och Kina. Kineserna har inte de militära musklerna för att konfrontera främmande makter och dess truppers operationer i deras ekonomiska zon, men att låta Nordkorea göra det fungerar utmärkt. Föreställ er att ryska flottan skulle ha lekt krig i exempelvis karibien, när det begav sig. Inte något som USA skulle ha accepterat nej. Men Obama spelar ju med i skådespelet och pratar som om allt handlar om Nordkorea, och deras agression. När den agressionen i själva verket är ett uttryck för Kinas ogillande. Kina vill ha ut amerikanerna (och för den delen även japanerna) från deras handelrutter kring östkinesiska havet, japanska havet och gula havet. Det är inte för intet som Kina har  tagit ställningen som världens ekonomiska dominant, och ett krig mellan USA och Kina (för tillfället genom proxy) är därmed inte alls omöjligt. Jag trodde inte det skulle ske nu, men ibland blir man överraskad.


24 november 2010

Krigsplaner

Se bara vad de är kapabla till
Dödssiffran är nu uppe i fyra pers efter Nordkoreas artilleribeskjutning mot Sydkorea. Vid tidigare incidenter så har det kolat betydligt fler än så, till exempel när en Nordkoreansk ubåt torpederade ihjäl 46 sjömän så sent som förra året. Världens, och då främst USAs missnöje med Nordkorea har legat och pyrt länge nu, men det betyder inte att planer inte finns, om de skulle behövas. Läste för några år sedan om olika scenarion som forskats fram i Pentagon och det var ingen rolig läsning. Vid en s.k. "pre-emptive strike" beräknades den troliga dödssiffran (för Sydkorea) runt en miljon människor, första dagen. Mestadels från just, tung artilleribeskjutning inifrån Nordkorea. Nordkoreas armé må vara relativt omodern, men man uppskattar att de har kapacitet att avfyra 300.000 tunga granater i timmen mot Sydkorea. För att inte tala om den miljon aktiva infanterister man har i relativ närhet till gränserna. Det läbbigaste av allt är att Nordkorea knappt har gjort något annat än att förbereda sig på sådana scenarion i typ 50 år. Tro mig, deras tunnlar är grävda och deras missiler inriktade.

Intressena i regionen är komplexa, och högst konflikterande. Japan, å ena sidan, klagar högljutt sedan Nordkorea i ett missiltest 1998 visade att man kunde nå Japan med nukes. Kina, å andra sidan påstår att Japan använder situationen för att själva upprusta. Dessutom så sitter i kineserna i en konstig sits ekonomiskt. Dels så är man, i egenskap av Nordkoreas handelspartner nummer ett, oroliga för att en kollaps i Nordkorea skulle destabilisera hela regionens ekonomi. Men man är för den delen lika rädda för den ekonomiska och politiska potentialen i ett enat Korea. För amerikanerna handlar det längre perspektivet såklart om att man måste krossa Kina. Man har sedan länge insett att det inte går att slå Kina ekonomiskt, och glappet kommer bara att öka mer. Så ett militärt scenario är oundvikligt på sikt om USA vill fortsätta bestämma över världens resurser, vilket man självklart vill. Jag har gått och väntat på någon slags Taiwan-kris, men det kanske blir Korea som får agera tändvätska.