Visar inlägg med etikett historia. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett historia. Visa alla inlägg

26 februari 2011

Olof Palme

På Måndag är det 25 år sedan Olof Palme mördades på öppen gata i Stockholm. Jag har ganska få minnen från min barndom, men ett av de första och tydligaste var att Palme hade blivit skjuten. Jag var bara en liten grabb då. När jag var liten så idoliserade jag Palme. Till och med i min familj, med sin låga nivå av politisk medvetenhet så fanns en stark känsla av att Palme var "vår" politiker. Att han brydde sig om att människor skulle ha det bra, inte bara i Sverige, utan i världen. Att han var en person som vågade tala om orättvisor och ojämnlikhet när de flesta andra var upptagna med att slicka rövar.

Som vuxen så har jag förstått att Palme inte var något helgon, och som alla andra så hade han sina fel. Men min bardomsidol är fortfarande den bästa statsminister vi någonsin haft. Här är några härliga klipp med honom. Det finns hur mycket som helst.

Från partiledardebatten 1982

Om USAs krig i Vietnam

På partikongressen 1975

Från en riksdagsdebatt 1980


Från en riksdagsdebatt 1979


Palme i gamla goda barnprogrammet "Från A till Ö". Sent 70-tal?


23 januari 2011

Spelet Monopol - Inte vad du tror

Polska myndigheter har gjort en "kommunistisk" version av spelet Monopol för att lära eleverna hur det var under sovjettiden. Det är ju jättebra. Spel är både roliga och pedagogiska. Men om man kan sin historia så är det också en smula ironiskt. För spelet Monopol var från början skapat för att på ett pedagogiskt sätt förklara för människor hur det kapitalistiska samhället var djupt orättvist. Vi börjar från början tycker jag...

USA 1904. En kvinna från Virginia vid namn Elizabeth Magie får sitt första patent på spelet "The Landlord's Game". Elizabeth var en anhängare av Henry George och hans politiska filosofi, som kom att kallas Georgism. Huvudidén i Georgismen var att -det du skapar äger du, men det som finns i naturen -det äger alla. Alltså kunde köpandet och uthyrandet av mark aldrig vara rättvist och ledde till att ett fåtal rika kunde utnyttja naturresurser som tillhörde alla, för egen vinning. Elizabeth Magie förstod att denna idé kunde vara svår för folk att greppa, och skapade "The Landlord's Game" för att på ett pedagogiskt sätt förklara orättvisan i det rådande systemet. Namnen på fälten i spelet reflekterade detta -eller vad sägs om exempelvis "Lord Blueblood's Estate"? Där har ni det. Det ultrakapitalistiska spelet Monopols antikapitalistiska rötter.

Speljätten Parker Brothers köpte 1935 patentet av Elizabeth Magie för 500 dollar och ett löfte om att inte ändra spelets namn eller regler. Man lade snabbt ned produktionen och började marknadsföra en annan version av spelet, baserat på Magie's original, men med mer passande regler.

Magie's sista patent på spelet (1924)


, , ,


 

30 december 2010

Överdos av dubbelmoral

Nu när "terrorism" återigen är högst på dagordningen (försvann den någonsin?) så tycker jag det är hög tid att fundera på vad konceptet egentligen innebär, och vad som ger oss rätt att bestämma vilken terrorism som är acceptabel eller inte.

Är det någonting jag har problem med i livet, så är det människor som säger till mig vad jag inte får göra, när de själva gör det. Ska vi påkalla det felaktiga i andras användning av terrorism, så får vi väl för i helvete se till vårt egna hus först. Man kan inte fördöma muslimsk fundamentalism utan att fördöma kristen, eller hinduisk, eller judisk fundamentalism, och man kan inte fördöma att terrorister vill skjuta ner civila i Danmark, när danska soldater skjuter ner civila i deras länder. Den här selektiva upprördheten börjar anta löjeväckande proportioner. Här ska västvärlden gå runt och bete sig hur jävla illa som helst i andra länder, och sedan reagera med indignation och bestörtning när våra egna länder då och då mellan varven får ett litet smakprov på vad vi finner godtagbart i resten av världen? Det skulle inte förvåna mig om hela befolkningen i väst en vacker dag får kollektiv stroke och självdör på grund av den ackumulerade mängden hyckleri.

Om vi definierar ordet "terrorism" så avser det ett systematiskt användande av våld (kan vara psykiskt som fysiskt), för att skapa rädsla (terror). Tanken är att denna rädsla kan användas för att tvinga fram politiska eller andra förändringar. Människor är rädda för många saker, men de flesta är väl mest rädda för att dö, och därför är det terrorismens främsta redskap, att döda urskiljningslöst. De flesta moderna definitioner av termen avser även att målet för handlingen är civilt. Om ett sjukhus råkar bli bombat i ett krig mellan två arméer är det alltså inte terrorism. Men om sjukhuset är det primära målet så är det terrorism. 

Terrorism i detta avseende är hur som helst knappast någon ny företeelse. Även i forntida krigföring så var terrorhot ett vanligt förekommande grepp. Vid exempelvis belägringar av städer så gjorde man det oftast väldigt klart att invånarna skulle rånas, våldtas eller mördas om man inte gav upp. Korstågen är ett bra exempel på sådan terrorism, och även en terrorism med religiös motivering. Här handlade det om att mörda och plundra så mycket som möjligt och driva ut de otrogna från det heliga Jerusalem. Heligt krig beordrat av Gud, via påven. Inte alls olikt från den islamistiska terrorism som syftar till att driva ut de otrogna från islams heliga platser. Det vill säga "jihad", en term som slängs runt väldigt lättvindigt.

Något annat som inte heller är nytt är att den som använder sig av terrorism alltid har en definition av konceptet som inte innefattar de handlingar som de själva begår. Exempelvis så har stater länge argumenterat för att terrorism inte kan inbegripa det staten gör. Därav termen "statsterrorism". Det USA sysslade med i Vietnamkriget med till exempel Agent Orange var ju självklart terrorism, då det drabbade civila och än idag gör deras liv miserabla. När amerikanska soldater för skoj skull skjuter civila från helikoptrar i Irak och Afghanistan så är det förstås också terrorism. Det Israel sysslar med i de ockuperade områdena är samma terrorism, lika väl som när någon Hamasmedlem spränger en bomb i Tel Aviv. Men det kallas inte för samma sak. Grupper som Contras och de Afghanska Mujaheddin använde också terrorism, men de kallades istället "frihetskämpar". Gränsen mellan blodtörstig terrorist som hatar frihet och nobel frihetskämpe är inte ens en gräns. Det är helt godtyckligt. Så länge det är "våra" terrorister som utövar terrorism mot de som vi inte gillar så är allt frid och fröjd. Det värsta av allt är att jag allt oftare finner mig omgiven av nyttiga idioter som inte förstår ett enda ord av det här. Som bekvämt sitter och fredagsmyser ett halvt jordklot bort från platser där det begås otroliga hemskheter i vårt namn och inte bryr sig ett skit. Förrän något händer dem själva, och då är lösningen typ att slänga ut alla invandrare, för problemen kan ju inte ha med oss att göra eller hur? Jag har sagt det förr, it's fucking hopeless.

2 december 2010

Neutralitetsmyten

Vem blir egentligen överraskad över att USA ser Sverige som en god och lydig allierad? Redan före andra världskriget var Sverige ett kappvändarland, som stött den för tillfället starkaste makten. Vilket först var Nazityskland, och sedan USA och Storbritannien. Allt detta är väldokumenterat i underrättelselitteraturen och många har skrivit ingående om det. Detta ofina beteende av att säga en sak och göra en annan har ju bara förstärkts under kalla kriget och fram till våra dagar. Så när amerikanske ambassadören Michael Wood i Wikileaks-dokumenten säger ”Sveriges officiella linje är alliansfrihet i fredstid och neutralitet i händelse av krig. Landets aktiva deltagande i Natos Partnertskap för fred och rollen som ledare för Europeiska Unionens 1500 man starka Nordic Battle Group visar dock att den officiella positionen är en osanning”, så höjer jag knappast på ögonbrynen. No shit liksom. För att inte tala om Sveriges samarbeten med CIA, Sveriges spionerande mot Ryssland, Sveriges oklanderliga Israelstöd, Svenska trupper i centralasien, Svenska vapenaffärer etc. Det finns hur mycket som helst. Kan inte regeringen för en gångs skulle vara lite ärlig, och säga som det är? Det skulle faktiskt vara en fräsch fläkt.