Visar inlägg med etikett korruption. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett korruption. Visa alla inlägg

17 februari 2011

Putin och västmedia

Är det bara jag, eller förekommer det någon slags smutskampanj mot Ryssland? Visst är det mycket skit som pågår där, men jag känner att det ofta är konstiga storys som blir uppmärksammade när det gäller ryssarna. Nu idag så har Putin enligt DN tagit illa upp av en skämtvideo gjord av några ryska tulltjänstemän. Den kanske inte förmedlar något smickrande budskap vad gäller ryska tullen, men däremot så lyckades den slå hål på en av mina fördomar - att ryssar inte har humor. Men egentligen, händer det ingenting i Ryssland som är mer intressant för DN att rapportera om än detta? Ok ifall Putin hade matat ned hela gänget med huvudet först i en köttkvarn, men han blev ju tydligen bara lite irriterad?

15 februari 2011

Silvio sexar vidare

Silvio Berlusconi alltså. Nu ska han prövas i domstol för incidenten med "Ruby". Den vid tillfället 17-åriga nattklubbsdansösen som Silvio ska ha köpt sex av. Silvio är själv 74 förresten. Det känns på något sätt relevant att påpeka det. Det känns också självklart att den juridiska processen mot Berlusconi bara till viss del handlar om fallet i fråga. Det är lika mycket en rättegång mot hela hans person. För allt det maktmissbruk och det svinaktiga beteende han ägnat sig åt under sin tid vid makten.

Men till Silvios "försvar".. Sitter det inte en man i Sveriges högsta domstol som dömts för just det här brottet? Jo just det. Leif Thorsson heter han. Fast han köpte ju sex av en kille, så det är väl inte lika upprörande. Åtminstone inte tillräckligt upprörande för att Leif ska anses olämpad att döma i sexmål. Sett ur det perspektivet är det väl orimligt att påstå att Silvio skulle vara olämpad att styra landet på grund av hans sexköp? Det är väl snarare bra att han breddar sina "kunskaper" i ämnet genom "grävande" i minderårigas brallor.


Ibland känner jag en lätt uppgivenhet över dylik idioti. Då lyssnar jag en stund på Germano Mosconi.

1 februari 2011

Egg-sucking Dogs

"Äggsugare"
Precis. Äggsugande hundar. Uttrycket är ursprungligen gammal farmarlingo från staterna som syftar på bondhundar som utvecklat en smak för färska ägg. Ingen hit på en bondgård...och än i dag är detta beteende en helt laglig anledning att skjuta en annan mans jycke. I den mer generella betydelsen så kan termen användas på alla beteenden som är "obotliga". Därför tänker jag nu mynta det för att beskriva obotliga beteenden hos ordningsmakten. Kommer någon ihåg incidenten med undercover-äggsugarna i Hornstull som hotade och trakasserade en kille som fotade dem? Friska upp minnet här annars. Deras flawless logik grundade sig på att han både var drogpåverkad och kriminell om han inte tog bort bilderna, men om han tog bort dem så var han plötsligt inte misstänkt för något alls. Låter lite subjektivt wouldn't you say? Nu har hur som helst snutansvarsnämnden kommit fram till att de får behålla jobbet oavsett om de fälls i tingsrätten eller inte. Självklart. Varför ska en äggsugare hindra en annan?

Nu tog killen bort de hemska bilderna (som han sen återskapade med eminent nörderi), men hade han inte gjort det så kan jag beskriva precis vad som hade hänt. Han hade blivit transporterad till häktet, fått lite hjälp med att "snubbla på skosnörena" och åtalats för att typ bloda ner konstaplarnas skor. Inget konstigt med det. Bara typiskt äggsugarbeteende. Hade han haft principfastheten att vägra urinprov med anledning av den uppenbara rättsrötan så hade de åkt till sjukan med honom och "varsamt" kanylat honom i armen för ett blodprov, med våld om så krävdes. Sen åtal på det för "våldsamt motstånd" eller liknande.

Reaktionerna på sådana här händelser skiftar alltid mellan två extrema positioner. Dels "naiv medborgare" som tycker det här är fruktansvärt, men att sånt inte händer i Sverige. Å andra sidan "de som vet", för vilka det här är business as usual. Standardbeteende. Äggsugeri. Kan någon förklara för mig hur vi ska komma tillrätta med det här problemet så länge det inte finns helt oberoende myndigheter utan någon koppling alls till äggsugarna, som kan utreda dem? Betänk denna viktiga fråga till Johnny Cash tolkning av ämnet.

19 januari 2011

Skattesmitning som affärsidé

Det är precis vad schweiziska banker, och i förlängningen även staten schweiz sysslar med. Vissa skulle till och med påstå att denna verksamhet är en av grundpelarna i den höga levnadsstandard som schweizarna byggt upp. Det är också enormt riskabelt att som anställd i detta banksystem avslöja några brott eller misstänksamma metoder. I Schweiz finns ingen Lex Bratt - vilket man i vardagligt tal brukar kalla lagen om företagshemligheter. Lagen instiftades i Sverige 1990, säkert med viss anledning av Ingvar Bratts avslöjanden om Bofors vapenaffärer några år tidigare. Den innebär i alla fall att en anställd får avslöja företagshemligheter om dessa hemligheter är eller skyddar ett brottsligt förfarande.

Men som sagt. I Schweiz finns inga sådana lagar, och därför ställdes Rudolf Elmer nu inför rätta för brott mot bankernas sekretessregler. Han skrev en gästblogg om den här ruttna verksamheten redan 2008 på Tax Justice Network, som är väl värd att läsa. Wikileaks har tillgång till de dokument som Elmer "stulit" från banken, och kommer att börja publicera dem under den närmaste tiden.


14 januari 2011

Wikiläcka blev gnistan?

Diktatorn Ben Ali har flytt Tunisien, och inte är det "häpnadsväckande" som vissa svenska medier verkar tro. Det var helt väntat. Frågan var bara vart han skulle fly, och hans första försök blev Frankrike, vilket gör mig rätt nöjd med bilden jag använde i min tidigare Tunisienpost... Sarkozy vågade dock som tippat inte ta emot diktatorn - av rädsla för vad de med nordafrikansk bakgrund i Frankrike skulle tycka om det. Enligt de senaste rapporterna mellanlandade han i Italien, för sedan bege sig till Saudiarabien. Där delar de säkert hans syn på demokrati. Vad som nu kommer att ske i Tunisien är ovisst, men det är en stor seger för folket. Jag vill passa på att lyfta fram den ambassadkabel som släpptes för ungefär en månad sedan rörande Tunisien och dess maffiastyre. Hela telegrammet kan läsas via denna länk och innehåller massor av bevis på korruptionen. Kanske var det detta som slutligen fick bägaren att rinna över? Och så sägs det att Wikileaks inte är en positiv kraft i världen...det är precis sådant här jag menar när jag hävdar motsatsen.

Några utdrag:


"Tunisian investors -- fearing the long-arm of "the Family" -- forgoing new investments, keeping domestic investment rates low and unemployment high"


"Often referred to as a quasi-mafia, an oblique mention of "the Family" is enough to indicate which family you mean. Seemingly half of the Tunisian business community can claim a Ben Ali connection through marriage, and many of these relations are reported to have made the most of their lineage."


"Leila Ben Ali received a desirable tract of land in Carthage for free from the GOT in order to build the for-profit Carthage International School (Ref F). In addition to the land, the school received a 1.8 million dinar (US $1.5 million) gift from the GOT, and within a matter of weeks the GOT had built new roads and stoplights to facilitate school access. It has been reported that Ms. Ben Ali has sold the Carthage International School to Belgian investors, but the Belgian Embassy has as yet been unable to confirm or discount the rumor. XXXXXXXXXXXX asserted that the school was indeed sold for a huge, but undisclosed sum. He noted any such sale would be pure profit since Ms. Ben Ali's received land, infrastructure, and a hefty bonus at no cost."


"...the home is that of Sakhr Materi, President Ben Ali's son-in-law and owner of Zitouna Radio. This prime real estate was reportedly expropriated from its owner by the GOT for use by the water authority, then later granted to Materi for private use."


"According to a representative from Credit Agricole, Marouane Mabrouk, another of Ben Ali's sons-in-law, purchased a 17 percent share of the former Banque du Sud (now Attijari Bank) shares immediately prior to the bank's privatization. This 17 percent share was critical to acquiring controlling interest in the bank since the privatization represented only a 35 percent share in the bank. The Credit Agricole rep stated that Mabrouk shopped his shares to foreign banks with a significant premium..."



13 januari 2011

Vakna Europa!

Nu har Tunisien äntligen hamnat på löpsedlarna. Men rollen som "glömd diktatur" är inte ny alls.

Den sittande presidenten, sedan 1987, heter Zine El Abidine Ben Ali. I valet 2004 fick han 94.49% av rösterna. 94.49! Där har vi en gedigen siffra! I det senaste valet 2009 var han tydligen inte fullt lika populär och fick endast 89.62%. Inte fy skam det heller. Som en jämförelse kan nämnas att den enligt hela världen genomkorrupte Lukashenko i Vitryssland vann sitt senaste "val" med 79.67% av rösterna, och det var i jämförelse med Tunisiens dito en ypperligt demokratiskt genomförd tillställning.

I övrigt så lider Tunisien av samma systemproblem som de jag tog upp i min post om Algeriet. Trots att man har ett av regionens högsta BNP per capita så kommer lite av detta folket tillgodo. En liten elitklick av korrumperade svin tjänar däremot stora pengar där. Dels så investerar gulfstaterna stora pengar i landet, och dels finns det starka ekonomiska band till både Frankrike och Italien, som exporterar stora mängder varor till Tunisien. EU har dessutom, sanslöst nog, ett frihandelsavtal med Tunisien, vilket förtydligar att demokrati och mänskliga rättigheter som vanligt inte betyder ett piss i sammanhanget. På demokratiindex ligger landet på plats 144 av 167, och beskrivs som auktoritär regim. Man väljer sina lekkamrater väl, får jag konstatera.

"Vi kan inte acceptera det oproportionerliga våld som polisen brukat mot fredliga demonstranter", sade igår Maja Kocijancic, talesperson för EU:s utrikeschef Catherine Ashton. Vem lurar man med det uttalandet? Det har accepterats i decennier. Det ni inte kan acceptera är att det blir rubriker.

Den här bilden säger det mesta.

Varför har då ingen fördömt Tunisiens regim förrän nu, när de mördat lite fler människor än vanligtvis? Jo Tunisien, och president Ben Ali, är nämligen en av Washingtons och Europas viktigaste samarbetspartners i "kriget mot terrorismen". Man skiter helt enkelt blankt i Ben Alis förhållningssätt till demokrati, så länge som han håller islamisterna under kontroll. Att Ben Ali ganska lätt kan hävda att all opposition mot honom är "islamistisk" till sin natur är ingen big deal. Att repressionen i slutändan bara leder till fabricerandet av fler "martyrer" som islamisterna kan använda i sin rekrytering är inte heller någon big deal. Tänkandet är lika kortsiktigt som vanligt.

Nu har folk fått nog av skiten, även om Ben Ali försöker blidka folket med en massa skitsnack. Han är nämligen, som alla diktatorer, livrädd för folket. Alla förstår ju att han vill lugna ner massan tillfälligt så han hinner försnilla några extra miljarder innan han söker asyl i Miami eller liknande. Han hör hemma bakom galler, den mannen. Man kan bara hoppas att det blir så.


9 januari 2011

Algeriet på väg mot revolution?

Sitter och följer situationen i Algeriet, och blir av någon anledning rent utav chockad över den svenska ambassadören i Alger - Eva Emnéus, lögner om situationen.  Enligt Emnéus lägesanalys så "görs det mycket från regeringens sida för att förbättra samhället", men befolkningen är för dum för att förstå det (kan man slutleda) och går därför ut och kastar sten. Det är så man kan kräkas! Det är för mig uppenbart att bilden som Eva Emnéus vidarebefordrar är den som hon får serverad av den algeriska regimen. För inte tror jag att hon själv är ute på gatorna och ränner. Det är med andra ord en väldigt skev bild.

Algeriet är för det första ingen demokrati mer än vad Vitryssland eller Nordkorea är det. I landets första "val" 1991, så var islamistpartiet FIS på väg mot seger, vilket ledde till att militären grep in, ogiltigförklarade resultatet och gjorde partiet olagligt. Detta ledde fram till ett blodigt inbördeskrig som skulle kosta över 160.000 algerier livet under de följande tio åren. Vi kommer väl alla ihåg alla dessa incidenter där det skars halsarna av folk i rena massavrättningar? Islamisterna stod för en stor del av detta, men regimen var även den grovt inblandad i våldet. Inget av dessa brott har någonsin utretts. Efter en period av skiftande militärstyre så kom den nuvarande presidenten Abdelaziz Bouteflika till makten 1999 i ett nytt "val" där alla sex motkandidaterna påpassligt nog hoppade av. Bouteflika representerar partiet FLN, som är det enda parti som någonsin innehaft makten i Algeriet. Inget av detta nämner Eva Emnéus. Utan leder oss snarare att tro att dessa protester drivs av frustrerade ungdomsgäng, samt konstaterar förnöjt att polisen och militären minsann verkar ha situationen under kontroll.

DN skriver vidare (framgår inte om det är Emnéus-info) att "Den officiella arbetslöshetssiffran är 10 procent men bland personer under 30 år är siffran betydligt högre, där står var fjärde person utan jobb, alltså 25 procent. En stor del av demonstranterna kommer från den gruppen."

Det stämmer, men DN kunde ju också upplyst om att runt 75% av Algeriets befolkning är just under 30 år. Det ger en lite annorlunda bild av läget. Det är ingen "grupp" vi snackar om, och som den formuleringen låter påskina. Var fjärde person under 30 år innebär i stort sett var fjärde Algerier. Det är ett massuppror.

De här protesterna handlar inte om någon jävla prishöjning på olivolja och mjöl, de handlar om åratal av politiskt och ekonomiskt vanstyre. Det är en revolt, kanske en revolution, av ett folk som väntat i mer än 50 år på jobb, bostäder och ett drägligt liv i ett land som har alla möjligheter att tillförse dessa behov. Algeriet är ett rikt land med stora olje- och gasfyndigheter. Men som styrs av en liten korrumperad elit som är mer intresserade av att spendera pengar på rysk krigsmateriel än på sin befolkning. Samtidigt så växer förtrycket allt mer. 




6 januari 2011

Brottslig girighet

Otroligt men sant. Barack Obamas kommission har kommit fram till att oljekatastrofen i mexikanska golfen kunde ha undvikits, och delvis orsakades av...wait for it...snålhet och girighet. Stoppa pressarna! Den slutliga rapporten läggs inte fram förrän nästa vecka, men redan nu väljer man att dela med sig av slutledningarna. Man menar att BP, Halliburton och Transocean systematiskt tagit beslut som satt pengar före säkerhet. Rapporten anser också att liknande katastrofer som den på Deepwater Horizon troligtvis kommer att ske igen, på grund av att oljeindustrin helt enkelt inte bryr sig om säkerheten. Man säger också att det som hände på Deepwater inte skulle ha skett om företagen handlat enligt parollen "safety first", samt om de myndigheter med ansvar för kontroll hade viljan att kräva god säkerhet. Det är alltså en tandemverkan mellan företag som inte bryr sig om säkerheten, och myndigheter som ser mellan fingrarna. Det beror väl på att regeringen har huvudet så långt upp i företagens bak att man inte kan urskilja var den ene slutar och den andre tar vid.

Det som blir resultatet av rapporten är att de ansvariga företagen nu kommer att få betala skadestånd till de drabbade, någon gång. I fallet Exxon Valdez, som hände för över 20 år sedan, så har Exxon genom lagvrängande lyckats hålla målet kvar i domstol än idag. De som fått sitt levebröd och livsmiljö förstörda får alltså med största sannolikhet trösta sig ett antal år till med Tony Haywards ursäkter. Han och BP är ju väldigt, väldigt ledsna. Faktiskt.




27 december 2010

Maktmissbrukets A till Ö

Vardagskrig är ånyo i huset. Nu när alla mina julklappar är uppätna eller bortslarvade så har jag i all enkelhet kastat ett öga på nyheterna, och ser att ostraffat myndighetsvåld firar nya triumfer. Det jag syftar på är att de tre ordningsvakter som i början på året misshandlade någon stackare på Vällingby T-banestation friats i tingsrätten. Det behöver ju inte vara något lurt med det, men när man kommenterar domen med "tingsrätten anser det klarlagt att vakterna utövat övervåld, men eftersom ingen kunnat peka ut vem som gjort vad frias samtliga", så hajar åtminstone jag till. Jag har skrivit en hel del om polisvåld, och jag kan ju informera att jag utan reservation drar in vakter i den "laganda" som präglar sådana här domar. Ordningsvakter i Sverige är i alla väsentliga aspekter poliser. När polisen utreder eller prövar vakter, så är det således poliser som utreder "poliser". Därför är domen inte förvånande alls.

Hur som helst, anledningen till att jag reagerar mot att frikänna för att man inte kan bevisa vem som gjort vad (variation på den klassiska "alla skyller på varandra") är ju att jag vet massor av fall där denna princip inte har tillämpats. Snarare har man tillämpat metoden att döma alla för det allvarligaste brottet. Om tre personer hade misshandlat en vakt så tror jag knappast att alla hade friats, snarare tvärtom. I värsta fall så hade man pekat ut en huvudgärningsman och dömt de andra för medhjälp. I Malexanderfallet så dömdes till exempel alla tre för mord, trots att man inte kunde bevisa vem som skjutit. I Göteborgsbranden dömdes fyra för grov mordbrand, trots att man inte kunde bevisa vem som gjort vad. Två dömdes för mordet på Björn Söderberg, trots att man inte heller där kunde bevisa vem som sköt. Det här är bara några slumpmässiga exempel på att "vem som gjort vad"-försvaret tydligen används väldigt selektivt och har skiftande effekt beroende på vem som sitter på de åtalades bänk. Ruttet är vad det är, och tills de myndigheter som granskar poliser och vakter är HELT skild från dem och deras verksamhet kommer detta att hända igen och igen. Jag må ha många konstiga åsikter, men att det inte ska finnas grupper i samhället som står över lagen är inte en av dem. Ner med kungen också förresten, han kan ju inte heller åtalas. Om så inte vore fallet skulle jag direkt gjort ett envarsgripande med anledning av den närmast kriminella tv-dynga som jag av en händelse råkade bevittna härom dagen.


16 december 2010

The war goes on

Ett krig pågår därute. Ammunitionen i just denna attack verkar bestå av piskande, köttavslitande isvindar. Sådär så man riktigt hör hur kraften obönhörligt slår mot fönsterrutorna, och inte minst moralen.. It's clear..det övergripande målet är uppenbarligen att göra mig helt deprimerad. Ska därmed ut och köpa en julgran. Slå tillbaka.

Om man åtnjuter privilegiet att inte behöva lämna bostaden, så rekommenderar jag den här sköna gamla John Pilger-dokumentären om Coke och Pepsi. Fantastiskt underhållande.








15 december 2010

Kejsare Berlusconi

Katten har nio liv, Silvio har tio, sade en italienare en gång till mig. Så jag lånar det uttrycket för att konstatera att den italienske premiärministern överlevt ännu en attack. Denna gång i form av en misstroendeomröstning i italienska parlamentet. Fler våldsamma demonstrationer väntas. Åtminstone så borde de vara våldsamma. Berlusconi personifierar för mig på många sätt termen "demokratur".

Få personer har påverkat utvecklingen inom sitt lands politik som Silvio Berlusconi. En utveckling som ersatt ideologi med personkult. Berlusconi säljer inte idéer, han säljer sitt eget varumärke. Även i lokala valkampanjer där han inte ens ställer upp, så pryder hans nuna ofta affischerna. Han har varit inblandad i hur många skandaler som helst, men räddats av det faktum att han har media i sin ficka, och äger till exempel de tre största tv-kanalerna. De flesta ledare i den demokratiska världen skulle tillintetgjorts av en bråkdel av Silvios äcklerier. Mutor, korruption, maffiakontakter, minderåriga prostituerade, the list goes on. När skandalerna blir för problematiska så tystas media, eller så skapar man kontraskandaler mot Berlusconis motståndare och sätter fokus på dessa. Som Berlusconi själv säger "Förstår du inte att saker inte existerar- idéer, politiker, produkter, om de inte visas på tv?" På så sätt har han behållit sin popularitet, trots skandalerna, och trots Italiens stora ekonomiska problem.

Även i parlamentet har Silvio skaffat sig full kontroll, genom att fylla platserna med folk som står i skuld till honom, alternativt har Berlusconi att tacka för allt. Till exempel så fyllde han 2009 massor av platser i Europaparlamentet med kvinnor i tidiga tjugoårsåldern, många hade tidigare varit sk "showgirls". Många fick säkert möjlighet att "tacka" Silvio personligen. Även i italienska parlamentet sitter hans personliga advokater, läkare, revisorer, tv-kändisar, och personliga vänner. Två av hans ministrar är också de före detta "showgirls" med näst intill ingen politisk erfarenhet. Jämställdhetsministern ser ni här till vänster, som referens. Kanske något för regeringen Reinfeldt att kika på inför nästa val? Nyamko Sabuni har inte samma "star quality" som sin italienska motsvarighet, och Moderaterna är väl redan en glorifierad pr-byrå? I ljuset av hur politiker och ministrar väljs ut så är det knappast förvånande att Berlusconi under sin regeringstid har instiftat eller ändrat åtminstone ett dussin lagar som är direkt eller indirekt avsedda att skydda honom från åtal eller berika honom personligen. Italien styrs av en enda man. Av honom, för honom. Det är bara att hoppas att italienarna någon gång vaknar på tillräckligt fel sida för att utan pardon slänga ut denna möglande deghög till man.


Svensk polis är farlig

Idag kritiseras polisens våldsutredningar i tidningarna. Alltså tillfällen då polisen anklagats för onödigt våld vid gripanden. Att ens kalla det för "utredningar" är enligt mig att skönmåla. Det är ett skämt. I Sverige är det fullt möjligt för ett gäng fullvuxna polismän att misshandla människor hur som helst, utan risk. Man förvanskar bara rapporten och hävdar att folk har "skadat sig själva" eller liknande. Men om en polis "ollar" i polisbilen så är kravet på avsked obönhörligt? Återigen, ett skämt. Detta handlar så klart om systemfel i rättsväsendet, där den anklagade först ska utreda sig själv, och ingen åklagare vill väcka åtal mot poliser, oavsett brottet eller hur starka bevisen är. Lägg därtill att en polis vittnesmål per definition är värt minst dubbelt så mycket som en vanlig medborgares, så har man problematiken i ett nötskal. I Osmo Vallos fall räckte det inte med åtta vittnen som såg vad som hände. Att han blev mördad. Polisen gick ändå fri. Ingen bryr sig. Kanske för att Vallo var en "knarkare". Kanske snarare för att han var en obetydlig och fattig människa. Ironin i namnet "Sveriges Rikes lag" går inte obemärkt förbi.

Är man intresserad av svenskt rättsväsendes inställning till olaglig våldsutövning av polisen, kan man gärna friska upp minnet genom att läsa om "Basebolligan", som i mitten på 80-talet spred skräck på Stockholms gator. 1982 bildade norrmalmspolisen den sk GatuVåldsGruppen, för att bekämpa gatuvåldet i city. Ur denna grupp utkristalliserades det som kom att kallas Basebolligan. Som ny medlem i gruppen blev man tillsagd att snabbt glömma allt man lärt sig på polishögskolan och introducerades i hur man bäst misshandlar "kriminella". Polisbussar, visiteringsrum, polishusets garage och hiss var några av de platser där Baseballigan ostört kunde bearbeta sina intagna. Om någon av våldshandlingarna ledde till rättegång var man snabb att vittna till varandras fördel. Av alla anmälningar mot poliser på Norrmalm under den tiden lades 99% av alla förundersökningar ned, om det ens startats någon.

Basebolligan finns inte längre, men tro inte att det skett någon egentlig attitydförändring. Det råder knappast någon tvekan om att poliser ljuger för att skydda varandra, eller för att verkligen se till att folk blir dömda. Det råder knappast heller något tvivel om att de i många fall tar varje chans att få utöva våld och hot mot intagna. Jag har själv sett poliser "råka" putta in folk i väggar och nedför trappor, spruta pepparspray i ögonen på handfängslade personer från tio centimeters håll, låta polishundar tugga på hjälplösa, plus en massa annat random oberättigat frihetsberövande, dödhotande och misshandlande. Anledningen till att det i 99% av fallen inte anmäls beror ju på polisens tidigare nämnda frekvens av nedlagda förundersökningar. Om det finns några rättskaffens individer inom kåren, och det borde det finnas, så borde dessa vara mycket drivande i frågan om polisens ansvar vid gripanden. För bilden av polisen är inte bra idag, och om folk visste omfattningen av maktmissbruket skulle den vara betydligt sämre.


11 december 2010

FN räddar bara ansiktet

Det enda som egentligen stod på spel under klimatkonferensen i Cancun var ifall FN helt skulle förlora trovärdigheten som forum för klimatfrågan, eller om frågan skulle skjutas på framtiden. Det blev det senare. En svag och tandlös uppgörelse om att "vi tar de här frågorna lite senare va?" Närmare bestämt under nästa års möte i Sydafrika där skådespelet kan fortsätta. Bolivia var till slut det enda land som kritiserade besluten som "för svaga". Detta ignorerades dock fullständigt, och konferensens ordförande Patricia Espinosa kommenterade att konsensus inte innebär att "ett enda land får ha vetorätt" över beslut som stöds av alla andra. Jaså FN? Men är det inte så nästan all er verksamhet fungerar? Att vissa enskilda länder har vetorätt över beslut som stöds av alla andra? Just saying.

Ett av de få konkreta beslut som togs var formaliserandet av den "klimatfond" som man talade om i Köpenhamn. Genom denna så ska resurser för klimatåtgärder överföras från rika till fattiga länder. Man kom inte fram till hur den ska fungera eller var pengarna ska komma ifrån, men man kunde i alla fall enas om att den ska förvaltas av IMF. För övrigt så lämnar dessa "förhandlingar" alla dörrar öppna. Man "rekommenderar" saker och sätter upp "mål", utan att sluta några bindande överenskommelser. Sådana här nyheter visar som vanligt att FN's roll i världen är föga mer än att agera som politiskt verktyg för de mäktigas intressen. Vad kan man annars säga om en institution som inte kan åstadkomma någonting ifall något av en handfull länder sätter sig emot?


8 december 2010

Operation Payback

"Operation Payback", kallas den attack som riktas mot uppfattade fiender till Wikileaks och frontmannen Assange. Tidigare så har antipiratsidor och tydligen även scientologer varit måltavlor. Fienderna denna gång innefattar Claes Borgström, Visa, MasterCard, PayPal med flera. Under tiden så har nya dokument från Wikileaks faktiskt avslöjat att amerikanska tjänstemän lobbat i Ryssland för Visa och MasterCards räkning inför planerade reformer inom betalkortsbranschen. Men alla förstår ju att regeringen och big corporate är tajta och går varandras ärenden. Quid pro quo, som man säger.

Frågan är bara vad nätattacker uträttar? Jag kan förstå att folk är sugna på hämnd och vill jävlas tillbaka för lite snabb tillfredställelse, men det förändrar väldigt lite i det stora sammanhanget. Det ger snarare mer vind i nätreaktionärernas segel och inga vinster i kriget om vår integritet och fri information. Det är de politiska makthavarna som måste pressas med full kraft. Det är de som måste sluta köra över väljarna med lagar och eftergifter som inte har något folkligt stöd. Som är ämnade för främmande makter och företag och mot det egna folket.

Fast lite kul är ändå näthämnden. Dessutom så verkar den vara grymt effektiv. Hörde nyss att Visa är målet för tillfället, och försökte precis kolla in deras webbsida. Stendött. Här står det förresten lite om hur attackerandet funkar, för den teknikintresserade. http://pastehtml.com/view/1c8i33u.html


7 december 2010

Goebbels visar vägen

"Om man berättar en tillräckligt stor lögn och fortsätter att repetera den, kommer folk till slut att tro på den. Lögnen kan hålla bara så länge som staten kan skydda folket från politiska, ekonomiska och/eller militära konsekvenser av lögnen. Därmed blir det livsviktigt för staten att använda all sin kraft för att kväva oliktänkande, ty sanningen är lögnens svurna fiende och därmed blir alltså, i förlängningen, sanningen statens största fiende."

-Joseph Goebbels.

Goebbels var en som visste att lögner fungerar bättre än sanningen för att konservera sin makt. Om man kan ljuga övertygande det vill säga. Jag drömde faktiskt något 1984-aktigt i natt, och det var ju passande när jag på förmiddagen erfor att Julian Assange frivilligt inställt sig hos brittiska myndigheter med anledning av den internationella arresteringsordern mot honom. Anklagelsen är våldäkt och sexuellt ofredande, så det kan jag ju reflektera lite kring. Anklagelserna, givetvis. Om fenomenet våldtäkt finns det verkligen inget gott att säga. Jag har tidigare skrivit att Sverige skämmer ut sig internationellt med det här farsartade beteendet och det kan återupprepas. Anklagelserna är kända. Man vet vilka anklagarna är och att minst en av dem har CIA-anknytning (kan vara lika betydelselöst, som betydelsefullt..) Man har skrattat åt anklagelserna en gång redan, innan man kom på att kondom inte använts genom hela samlaget. Då fick man tydligen ett drivbart fall som motiverar en internationell arresteringsorder. Alltså...om man inte tror att den här smörjan är både politiskt motiverad och orkestrerad så måste man nog genomgå en grundig skallundersökning.

Med anknytning till Goebbels propagandaläxor så är detta såklart den bästa metoden för Assanges ovänner att propagera mot Wikileaks. Genom smutskastning och ändlösa anklagelser som får debatten att handla om helt andra saker än sakfrågorna. Att skaffa fram någon från hans eget "nätverk" som anklagar honom är också ett classic move. Att fysiskt attackera någon rätt ut vore dålig propaganda, och läxan om martyrer är lika gammal som sann idag. USA vill verkligen inte ha några martyrer på halsen.

UPDATE

Julian Assange har nu hörts av brittisk domstol. Han har vägrat en utlämning till Sverige. Domstolen har 21 dagar på sig att besluta sig för om man ska beordra utlämning eller inte. Även det beslutet lär överklagas av Assanges advokater. Detta kommer alltså att bli en riktig långkörare, som i ljuset av att Assange inte ens har åtalats för något, känns som buskis i flera akter. Tydligen får han dessutom inte ens släppas mot borgen, och förblir i fängslat förvar tills nästa domstolsförhandling. Wikileaks har ju förresten laddat upp en massiv enkrypterad fil som Assanges advokater målande beskrev som en "atombomb". Assange har sagt att nyckeln kommer att släppas till ca 100.000 personer om något skulle hända honom eller Wikileaks. Saftiga hot.


6 december 2010

Lögnen som livsstil

Med anledning av SVT's "dokument inifrån", som sändes i går kväll, så får man konstatera att flera av våra folkvalda närmast kan beskrivas som patologiska lögnare. Jag tror det är en vanlig åkomma bland politiker. Jag tror till och med att lögnen som arbetsmetod har blivit så ingrodd att de inblandade knappt är aktivt medvetna om saken. Blånekanden, lögner och "plausible denial" är lika naturliga reflexer hos politrukerna som att skrika "aj" när man slår tårna mot tröskeln.

"Nej jag känner inte till något.
Eller förresten..vad vet ni?"
Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, säger till SVT: "När svenska representanter på rätt hög nivå, som det handlar om här, sitter med främmande makt och säger att det är bättre att det fortsätter att vara ett informellt samarbete "för annars så hamnar det bara i riksdagen och då vill de bara kolla" - ja, då börjar det lukta konstitutionellt bränt om det hela". No shit? Att tjänstemän från FBI kommer till Sverige och diskuterar säkerhetssamarbete med svenska tjänstemän är inte heller något som kan ha skett utan regeringens vetskap. Kanske har regeringen aktivt undvikit att ta del av den detaljerade informationen, men det är också att "veta". Alltså ljuger Beatrice Ask (som vanligt), när hon säger att hon inte känt till något. Även Carl "mellanstor hund" Bildt ljuger oss rätt upp i ansiktet.

När det kommer fram exakt vem som gjort vad, vore det inte rimligt att ansvariga politiker och tjänstemän avgår med omedelbar verkan? Att medvetet dölja verksamheter från folket, för att folket inte skulle acceptera dem, är väl något av ett tjänstefel för en folkvald? Det här handlar i grova drag inte om diplomati och informella samarbeten för att stärka Sveriges handlingsutrymme internationellt. Det handlar i slutändan om att sälja ut svenska medborgare till främmande makter. Om inte folk avgår så är det bara att konstatera att politiken inte fungerar som någon annan institution, och att "demokrati" är ett väldigt skönmålande uttryck om vårt politiska system.


4 december 2010

USA vs Yttrandefrihet

Killary Clinton har beskrivit Wikiläckorna som "en attack mot världen". Jag skulle hellre vilja påstå att USAs påtryckningar mot bland andra Amazon, PayPal och Every DNS för att stoppa Wikileaks är "attacker mot världen". Ni förstår, jag anser att termen "världen" bör användas för att referera till åtminstone en majoritet av mänskligheten, inte till USA, eller rättare sagt den maktelit som bestämmer det landets dagordning. Killary menar det senare, och får därmed rätt i sin störda världsbild.

Attacker mot just yttrandefriheten brukar inte ses särskilt ofta i väst, eftersom maktbalansen här är så stabil och ingrodd. Det spelar helt enkelt ingen större roll om folk nyttjar yttrandefriheten eller inte eftersom de ekonomiska maktstrukturerna står över själva politiken. Oavsett publik kritik, regeringsbyten med mera, så rubbas inte själva strukturerna. Det spelar egentligen ingen större roll om Demokrater eller Republikaner har makten. Moderater eller Sossar. Den egentliga makten stannar där den är oavsett detta. I länder där det talade och skrivna ordet fortfarande har någon kraft att förändra maktbalansen, brukar staten vara mycket mer restriktiv med vad som får och inte får sägas. Som till exempel i Kina. Med anledning av det så bör man kanske vara hoppfull över att amerikanerna nu verkar så pass rädda att man aktivt angriper yttrandefriheten.

USA inser kanske att det här bara är början på något mycket större. De läckor som hittills har publicerats är nämligen inga stora hemligheter, utan den lägsta nivån av hemligstämplat material. Det är därför som bara en ytterst liten del av det har varit intressant över huvud taget. Det visar förvisso hur paranoid man är när allt måste hemligstämplas, men the juicy stuff är ju självfallet mycket hemligare än detta. Det som är riktigt onämnbart sorterar rimligtvis under top secret-klassifiering eller troligtvis på ännu högre nivåer än så. Det är de bitarna information som USA inte under några omständigheter kan acceptera spridning av. Man fruktar tydligen att dylikt kan ske och vill därför redan nu förbereda mekanismer som kan hindra aktörer som Wikileaks. Tyvärr så kommer man oundvikligen att misslyckas, såvida man inte sätter hela internet ur spel. Ett inte helt omöjligt scenario i och för sig...


Tjallaren Urban

Urban Ahlin, utrikespolitisk talesman för socialdemokraterna, har i hemlighet vädjat till USA om PR-stöd för fortsatt svenskt engagemang i Afghanistan. Han ska dessutom ha informerat amerikanerna om bland annat hans partis valstrategi. Detta quisling-beteende har med all sannolikhet dräpt hans karriär inom svensk politik, men det intressanta i sammanhanget är om detta skett före valet 2006. Då satt nämligen socialdemokraterna i regeringsställning, och läckage om regeringens angelägenheter till främmande makt bör väl då rimligen anses som spioneri? Sådant som en del amerikanska politiker i Julian Assanges fall anser borde föranleda krigsrätt med tillhörande avrättning.


Korrupta FIFA

Fotbolls-VM 2018 kommer efter en minst sagt kontroversiell omröstning att hållas i Ryssland, och England rasar nu mot korruptionen inom FIFA (upprörande när man drabbas själv). Man anser att Ryssland mutat till sig värdskapet, och hur troligt är inte det? Alla som har följt fotbollen som sport vet hur korrupt gubbinstitutionen FIFA är. FIFA-bossen Sepp Blatter och hans lismande gelikar har utretts för grova korruptionsanklagelser i många år, och jag kan till och med tänka mig att FIFA delvis straffar England för detta BBC-program som sändes en tid innan omröstningen. Journalisten David Jennings har tidigare skrivit om och avslöjat liknande korruption inom Internationella Olympiska Kommittén.