Kommer någon ihåg Bradley Manning? Killen som ska ha laddat upp de amerikanska hemligstämplade armédokumenten till Wikileaks? Det var över två månader sedan jag skrev om honom sist. För mig har de två månaderna avlöpt ganska smärtfritt. För honom har det inneburit ytterligare två månader av isolering under s.k "suicide watch", vilket gör det hela ganska så mycket mer ansträngande. Med "suicide watch" tillkommer nämligen regler som att lamporna alltid ska vara tända, att man inte får ha sängkläder mm. Här talar hans enda besökare, David House om Mannings förhållanden.
Make no mistake about it. Sådan här isolering är tortyr. Det är inget som hans advokater "menar", utan det är bara fakta. Frihetsberövande är ett straff. Isolering är ett straff i straffet. Tycker man att det här är okej så tycker man antagligen att det vore okej om fångvaktarna regelbundet spöade alla intagna under fötterna med kvastskaft och elsladdar.
Man vill såklart tortera Manning. Det finns liksom ingen annan anledning till att någon ska behöva hållas i ett sådant förvar i snart 10 månaders tid med hänvisning till att "de kan rymma". Vad tror de? Att han ska bygga en Ironman-dräkt och flyga till ryssarna ifall han får en kudde och några fler kvadratmeter att röra sig på?
Nya anklagelser kom i dagarna från den amerikanska militären, och innefattar "aiding the enemy", ett brott som i amerikansk lag berättigar dödsstraff. Jag undrar bara, måste man inte då visa vilken "fiende" som Manning hjälpt? Eller är "fienden" Wikileaks som organisation?
4 mars 2011
2 mars 2011
Gaddafi i nytt tal
Den här mannen upphör fan aldrig att förvåna. Detta uttalande är faktiskt ganska...talande i sitt vansinne (Gadaffi gillar att prata om sig själv in tredje person).
Vissa av hans uttalanden känns ändå ganska strategiska. Som när han snackar om att Al-Qaeda ligger bakom upproren. Om inte det är en kristallklar jabb mot USA och Europa, så blir jag förvånad. Ett sådant uttalande kan nämligen inte väst ignorera helt, även om det är falskt. Anledningen till det är ju att vi flitigt har spelat det där Al-Qaeda-kortet som någon jävla joker varje gång vi vill angripa eller straffa andra länder. Varje gång ordet Al-Qaeda nämns så blir det per automatik legitimt att vidta vilka åtgärder som helst för att bekämpa dem.
Vill avsluta med att rekommendera det här eminenta programmet jag såg i morse där kvinnornas roll i upprorsvågen diskuteras. Många intressanta åsikter.
"De vill att Gaddafi ska avgå. Avgå från vad? Gadaffi är bara en symbol för det libyska folket. Han har inte ens ett parlament han kan upplösa."Logik när den är som "bäst". Eftersom han inte är president så kan han inte avgå. Han har faktiskt ingen makt alls när allt kommer omkring. Han är bara en "symbol". Människan är uppenbart galen. Eller så spelar han sin roll väldigt väldigt väl.
Vissa av hans uttalanden känns ändå ganska strategiska. Som när han snackar om att Al-Qaeda ligger bakom upproren. Om inte det är en kristallklar jabb mot USA och Europa, så blir jag förvånad. Ett sådant uttalande kan nämligen inte väst ignorera helt, även om det är falskt. Anledningen till det är ju att vi flitigt har spelat det där Al-Qaeda-kortet som någon jävla joker varje gång vi vill angripa eller straffa andra länder. Varje gång ordet Al-Qaeda nämns så blir det per automatik legitimt att vidta vilka åtgärder som helst för att bekämpa dem.
Vill avsluta med att rekommendera det här eminenta programmet jag såg i morse där kvinnornas roll i upprorsvågen diskuteras. Många intressanta åsikter.
1 mars 2011
Hata The Oscars
I natt så gick Oscarsgalan av stapeln. Låt oss först och främst konstatera att dylika galor är bullshit och att jag hatar dem. Om det finns någon anledning alls att titta på Oscarsgalan så är det väl för att förundras över de uppenbart köpta nomineringarna och akademins i allmänhet anskrämliga filmsmak. Oturligt nog för mig så kom Mr Insomnia på besök i natt, så jag lyckades därför bevittna en del av nattens gala i ett desperat försök att döda hjärnceller. Till min förvåning så kommenterades galan av våra rikspuckon Filip och Fredrik. Som tydligen har fått massiv kritik för sin "insats". Detta på grund av att de var precis lika driviga och hånande som i varenda sammanhang de någonsin synts i.När jag säger "rikspuckon" så menar jag det på bästa möjliga sätt. Jag har absolut ingenting emot Filip och Fredrik, även om det var åratal sedan de gjorde någonting som var ens måttligt underhållande. Men de har ju sitt ganska speciella inarbetade koncept som inte borde vara någon hemlighet för svenskarna vid det här laget. Så att folk kritiserar dem för att de gör sin grej är för mig obegripligt. Kritisera kanalen som plockat in dem istället.. För inte fan kan man väl förvänta sig att Filip och Fredrik ska transformeras till något de inte är bara för att de kommenterar den mossiga jävla Oscarsgalan? Sofia Benholm på Kulturnyheterna väljer istället att kritisera F&F för att de bara pratar om män. Det kan jag hålla med om. Men den kritiken kan å andra sidan riktas mot hela filmindustrin, som till 99% handlar om män. Filmer riktade mot målgruppen kvinnor är ju för fan en "nisch" i Hollywood. Just precis. Halva befolkningen är en "nisch". Kolla kategorin "bästa regissör", som är den enda viktiga kategorin som är unisex. Hur många kvinnor har vunnit den på 80 something år? Kom igen för fan..själva statyetten är ju till och med formad som en man.
För övrigt så har jag aldrig förstått varför vi i Sverige ska behöva ha något stolpskott som sitter och kommenterar vad som händer i alla utländska evenemang? Vi kan väl engelska för i helvete? Blir en amerikansk boxningsmatch bättre bara för att jag får "privilegiet" att höra Paolo Roberto skrika "ojojoj vilken smocka" på svenska? Löjligt. Störtlöjligt.
På temat svenskar så vann ju den danska filmen "Hämnden" med Persbrandt i huvudrollen, pris för "Best Foreign Language Film". Kul för Micke, men den kategorin är tyvärr en av de mest idiotiska som någonsin uppfunnits. Varför kan till exempel varje land bara nominera EN film? Varför räknas Hong Kong eller Puerto Rico som ett land när inte Palestina gör det? Varför räknas inte engelskan i Ken Loach-filmer som "foreign language"? Försök se en av dem utan undertexter bara..
28 februari 2011
Chavez om Gadaffi
Inom vissa delar av vänstern finns en tråkig tradition av att reflexmässigt stödja allt som är antiimperialistiskt eller antiamerikanskt. Den här svartvita inställningen gör att man ibland går ut till stöd för ren idioti. Min fiendes fiende är min vän eller något sånt. Historien är förstås full av sådana exempel, ur alla politiska ideologier.
Idag ser jag dock att media försöker göra en stor sak av att Venezuelas president Hugo Chavez stöder Gaddafi. Inte bara det. Man hårdvinklar också saken till att "den radikala vänstern i Latinamerika" stöder Gaddafi. Jag har inte sett några bevis för att Chavez "stöder" Gaddafi mer än alla andra ledare har gjort under hur många år som helst. Att dessutom säga att Chavez är "den radikala vänstern" är lika ohederligt som att påstå att Mona Sahlin talar för "socialisterna".
"När ryktet spreds om att Muammar Khaddafi hade lämnat Libyen var det ingen slump att just Venezuela pekades ut som tillflyktsort", skriver DN. Jag håller helt med. Det är verkligen ingen slump. Men anledningen är självklart inte att Venezuela och Chavez vurmar för diktatorer och förtryck. Anledningen är förstås att USA vill krossa Chavez och rulla tillbaka den sociala utvecklingen i Latinamerika till den gamla neoliberala ordningen. Därför hör man sällan något i västmedia som inte är hårt vinklat mot Chavez.
Nu sitter jag dock inte och påstår att allt som Chavez gör eller säger är bra. Han är verkligen inte perfekt, och jag förväntar mig att en socialistisk ledare alltid sätter folkviljan främst. Att ta ställning för Gaddafi i det här läget är att ta ställning mot folket. För som jag har förstått det så är upproret i Libyen genuint folkligt. Men ifall Chavez tvekar på omvärldens intentioner och goda vilja vad gäller Libyen, så har han åtminstone skäl till det. Detta förklaras utmärkt i "The Revolution Will Not Be Televised" som beskriver hur utvecklingen i hans eget land vinklats av västmedia.
Idag ser jag dock att media försöker göra en stor sak av att Venezuelas president Hugo Chavez stöder Gaddafi. Inte bara det. Man hårdvinklar också saken till att "den radikala vänstern i Latinamerika" stöder Gaddafi. Jag har inte sett några bevis för att Chavez "stöder" Gaddafi mer än alla andra ledare har gjort under hur många år som helst. Att dessutom säga att Chavez är "den radikala vänstern" är lika ohederligt som att påstå att Mona Sahlin talar för "socialisterna".
"När ryktet spreds om att Muammar Khaddafi hade lämnat Libyen var det ingen slump att just Venezuela pekades ut som tillflyktsort", skriver DN. Jag håller helt med. Det är verkligen ingen slump. Men anledningen är självklart inte att Venezuela och Chavez vurmar för diktatorer och förtryck. Anledningen är förstås att USA vill krossa Chavez och rulla tillbaka den sociala utvecklingen i Latinamerika till den gamla neoliberala ordningen. Därför hör man sällan något i västmedia som inte är hårt vinklat mot Chavez.
Nu sitter jag dock inte och påstår att allt som Chavez gör eller säger är bra. Han är verkligen inte perfekt, och jag förväntar mig att en socialistisk ledare alltid sätter folkviljan främst. Att ta ställning för Gaddafi i det här läget är att ta ställning mot folket. För som jag har förstått det så är upproret i Libyen genuint folkligt. Men ifall Chavez tvekar på omvärldens intentioner och goda vilja vad gäller Libyen, så har han åtminstone skäl till det. Detta förklaras utmärkt i "The Revolution Will Not Be Televised" som beskriver hur utvecklingen i hans eget land vinklats av västmedia.
26 februari 2011
Olof Palme
På Måndag är det 25 år sedan Olof Palme mördades på öppen gata i Stockholm. Jag har ganska få minnen från min barndom, men ett av de första och tydligaste var att Palme hade blivit skjuten. Jag var bara en liten grabb då. När jag var liten så idoliserade jag Palme. Till och med i min familj, med sin låga nivå av politisk medvetenhet så fanns en stark känsla av att Palme var "vår" politiker. Att han brydde sig om att människor skulle ha det bra, inte bara i Sverige, utan i världen. Att han var en person som vågade tala om orättvisor och ojämnlikhet när de flesta andra var upptagna med att slicka rövar.
Som vuxen så har jag förstått att Palme inte var något helgon, och som alla andra så hade han sina fel. Men min bardomsidol är fortfarande den bästa statsminister vi någonsin haft. Här är några härliga klipp med honom. Det finns hur mycket som helst.
Som vuxen så har jag förstått att Palme inte var något helgon, och som alla andra så hade han sina fel. Men min bardomsidol är fortfarande den bästa statsminister vi någonsin haft. Här är några härliga klipp med honom. Det finns hur mycket som helst.
Från partiledardebatten 1982
Om USAs krig i Vietnam
På partikongressen 1975
Från en riksdagsdebatt 1980
Från en riksdagsdebatt 1979
Palme i gamla goda barnprogrammet "Från A till Ö". Sent 70-tal?
Från en riksdagsdebatt 1979
Palme i gamla goda barnprogrammet "Från A till Ö". Sent 70-tal?
25 februari 2011
Vägra vara verktyg
Mitt bland våld och galenskap så finns det ändå lärdomar. Så medan Gaddafi pratar om hur hans folk lurats av Bin Laden och går på psykedeliska droger (enligt honom), så skulle jag vilja lyfta fram något annat. Vad som egentligen krävs för att kontrollera ett folk.
Det finns väldigt lite förtryck som inte i slutändan grundar sig på att en person används som verktyg. Ännu så har vi ju inte polisrobotar à la ED-209. Armén kan till exempel förtrycka -Men armén består av personer. Av människor. Om de personerna vägrar att vara verktyg i förtryckets tjänst, så faller systemet. Jag tror till skillnad från många andra att människan i grund och botten vill andra väl. Att om man som individ har valet mellan ett moraliskt handlande och ett omoraliskt, så väljer man helst det första. Däremot sätts den här funktionen ofta ur spel medelst alla möjliga slags masspsykoser. Religiösa, nationalistiska, politiska, you name it. Vilket sammanhang som helst där du som person bekvämt nog låter någon annan sköta ditt tänkande. Som en del av en grupp så minskar därmed oftast det egna moraliska ansvaret. Särskilt i de fall där gruppen till och med bestämmer vad som är etiskt och riktigt. Folk som begår brott och övergrepp mot sina medmänniskor under dylika omständigheter har jag ingen sympati för. Det är bara ruttet och fegt. Ryggradslöst.
Därför vill jag lyfta fram alla de som vägrar vara verktyg. Alla de soldater som lägger ner sina vapen, administrativ personal som säger upp sig från sina jobb etc.. Som de här libyska piloterna som vägrade bomba folk och flydde landet istället. Det optimala hade ju förstås varit att dessutom bomba Gadaffi, men jag saluterar dem ändå.
Det finns väldigt lite förtryck som inte i slutändan grundar sig på att en person används som verktyg. Ännu så har vi ju inte polisrobotar à la ED-209. Armén kan till exempel förtrycka -Men armén består av personer. Av människor. Om de personerna vägrar att vara verktyg i förtryckets tjänst, så faller systemet. Jag tror till skillnad från många andra att människan i grund och botten vill andra väl. Att om man som individ har valet mellan ett moraliskt handlande och ett omoraliskt, så väljer man helst det första. Däremot sätts den här funktionen ofta ur spel medelst alla möjliga slags masspsykoser. Religiösa, nationalistiska, politiska, you name it. Vilket sammanhang som helst där du som person bekvämt nog låter någon annan sköta ditt tänkande. Som en del av en grupp så minskar därmed oftast det egna moraliska ansvaret. Särskilt i de fall där gruppen till och med bestämmer vad som är etiskt och riktigt. Folk som begår brott och övergrepp mot sina medmänniskor under dylika omständigheter har jag ingen sympati för. Det är bara ruttet och fegt. Ryggradslöst.
Därför vill jag lyfta fram alla de som vägrar vara verktyg. Alla de soldater som lägger ner sina vapen, administrativ personal som säger upp sig från sina jobb etc.. Som de här libyska piloterna som vägrade bomba folk och flydde landet istället. Det optimala hade ju förstås varit att dessutom bomba Gadaffi, men jag saluterar dem ändå.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)