Socialdemokraterna släpper nu kravet på att riva upp den så kallade FRA-lagen. Inte för att anspela på Sverigedemokraternas glädje över att bombmannen var muslim, men vad fan var det jag sa? Den här händelsen är vind i seglen för de krafter som vill urholka den personliga integriteten, och de börjar direkt visa sina avsikter.
Det hela blir särskilt absurt när Morgan Johansson först betonar att beslutet inte har någon koppling till helgens terrordåd, för att sedan i sitt anförande till riksdagen tydligt hänvisa till samma terrordåd för att uppmana regeringen att lägga fram ett sådant förslag. Det är så galet genomskinligt att man nästan baxnar. Nu är regeringen och det största "oppositionspartiet" överrens, och det är nog dödsstöten för privatlivet i det här landet. Säpo i sin tur gnäller som vanligt om att man har "behov" av signalspaning, men man kan (som vanligt) inte ge några exempel på vare sig hypotetiska eller riktiga fall där man hade behövt det. Däremot så är det klart att man "vill" ha det. Som att barn vill ha glass trots att de redan är mätta.
Genom ett visst intresse för omvärldsbevakning så har jag kommit fram till att utökade befogenheter för regeringen, polisen och militären måste hanteras ytterst försiktigt. Man bör nästan utgå från ett worst case scenario, där dessa kontrollverktyg hamnar i helt fel händer. Vad kan detta egentligen leda till? Enligt mig så är den potentiella skadan av ökade befogenheter på detta område betydligt större än skrämselpropagandans hot om terror. För övrigt så hade inte Tranås bombman stoppats av denna kappvändning från sossarna. Även i fullständigt totalitära stater går det nämligen att konspirera i hemlighet. "Terrorister" sprängde till exempel nästan Hitler i luften i nazityskland, och tredje riket var ju inte direkt främmande för att bevaka sina egna om man säger så...
