13 november 2010

Burmas Mandela

Kvinnan som kallats "Burmas Mandela" har släppts ur sin husarrest av den genomkorrupta burmesiska juntan. Jag kan tänka mig att det demokratiska väst gärna försöker se detta som någon slags diplomatisk framgång. Sanningen är så klart att västvärlden skiter fullständigt i Aung San Suu Kyi och människorna i Burma. Det har snarare varit ytterst ekonomiskt lönsamt att göra affärer med burmas diktatur, och där har vi pudelns kärna. Väldigt få regimer kan överleva på det här viset utan västvärldens implicita stöd.

"Hon är min hjälte", säger USAs president Barack Obama. Dra åt hel-ve-te Obama. När Aung San Suu Kyis parti vann en jordskredsseger i valet 1990, så fick ditt land stora skälvan. Den burmesiska regimen skulle nämligen aldrig ha kommit till makten, och behållit den så länge, utan Burmas naturgasresurser. Det kostar nämligen en del att köpa vapen, betala soldater och förtrycka medborgarna. Detta är ingen nyhet, och det är därmed inte så konstigt att det finns en verksamhet som alltid varit undantagen från omvärldens sanktioner mot Burma - Naturgasutvinningen genom Yadana-pipelinen till Thailand, som kontrolleras av amerikanska Chevron och franska Total. Man behöver knappast uppmärksamma vilken relation som bland andra den förra amerikanska administrationen har till Chevron. Före detta utrikesministern Rice har en oljetanker uppkallad efter sig, och Tricky Dick Cheney har hela sin blekfeta kropp nedsänkt i blodblandade oljefat. Så återigen, dra åt helvete Obama. Ett särskilt omnämnande till en av världens mer avskyvärda hycklare Carl Bildt, som säger "..om man lyssnar på vad regimen säger, så vill de ha ett demokratiskt styre." Javisst Carl. Det hörs på ordvalet "regim" va?