2 november 2010

Tennis-Mona

Mona värmer upp med ett bloss
Man ska kanske inte kommentera flisan i sin systers öga när man inte ser bjälken i sitt eget, för att citera en gammal bibelklyscha. Men man ska också passa sig för att jämföra äpplen och päron. För skillnad är det. Det är skillnad på att "närvara vid ett stort idrottsarrangemang som inte har ett företagsintresse och att ta emot en resa av ett multinationellt oljebolag som vill påverka en politisk fråga", som Mona Sahlin säger. Jag skulle vilja påstå att Stockholm Open inte har vunnit något oegentligt inflytande över svensk idrottspolitik genom att ha Mona Sahlin på evenemanget eftersom hon i sin tur inte har något inflytande där. I sådant fall så var det väl mer illa att den Moderate idrotts- och kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth också besökte evenemanget gratis.

Det kontroversiella med Sofia Arkelstens bjudresa var att Shell som oljebolag har ett stort intresse av vad som beslutas på det miljöpolitiska området, där Arkelsten var tydligt involverad. Det går knappast att jämföra. Mona Sahlin är självklart inte smartare för det, och det är för mig oförståeligt att socialdemokratin inte kan skaka fram en vettigare partiledare. Men det är uppenbart att media gillade det här med Arkelsten-affären. Man vill ha mer. Fint att journalisterna har hittat något att hålla sig sysselsatta med.