Den keltiska tigern, är en term som myntades i Irland under mitten av 90-talet för att jämföra landet med de snabbt växande ekonomierna i sydostasien. Problemet var att det aldrig fanns någon tiger från början. Visst så gick det bra i början av boomen, men den var oerhört överskattad. Banker lånade ut helt anvarslöst, fastighetspriserna gick upp runt 500% på under tio år, och hela finanssektorn var out of control, som de säger. Nu har den irländska bubblan
officiellt spruckit, och regeringen har accepterat ett räddningspaket från EU och IMF. Stödprogrammet (där har vi en grym eufemism) kommer att pågå i tre år och kommer enligt Tysklands finansminister Wolfgang Schaeuble innebära att
"Irland måste uppfylla strikta villkor och dessa kommer att förhandlas de kommande dagarna.." Dessa villkor kommer bland annat att innebära höjda inkomstskatter och en accelererad nedmontering av offentlig sektor. Den superlåga bolagsskatten är jag inte säker på att man vågar röra, och storföretagen har redan höjt ett varningens finger för just det. Det blir vanligt folk som får ta smällen, som brukligt.
Det är dock en sorgens dag för Irland. Främst för att man väljer att ge upp kontrollen över sin budget, för det större ändamålet att återupprätta marknadens förtroende för eurozonen. Man kunde lika gärna ha hoppat av. Ett avhopp från Euron skulle även det innebära en helvetes massa problem för Irland, för skulderna skulle inte försvinna för det. Man skulle fortfarande ha en massa skulder i just Euro, och behöva återinföra och återupprätta förtroendet för sin egen valuta. Men jag kan inte se att Irland skulle klara sig mycket sämre än vad som nu kommer att vara fallet. Däremot så hade det varit politiskt viktigt att visa att det går att ta sig ur.
